
Kritiken både mot Girjasdomen och Renmarksutredningen är inte grundlös. De flesta riksdagspartier och nästan alla väljare, oberoende av parti, men med koppling till jakt, fiske och friluftsliv anser Girjasdomen vara en katastrof, skriver debattören. Foto: Faksimil NSD
I en ledare i Norrländska Socialdemokraten, NSD, med rubriken SD:s attack på Girjasdomen – ett hån mot rättsstaten börjar det redan i ingressen med påståendet att ”Jimmie Åkesson dumförklarar väljare i norra Sverige”.
Som om en avvikande åsikt i sak automatiskt är ett hån eller dumförklaring av meningsmotståndare? Hur skulle politisk debatt se ut om det vore så?
Girjasdomen handlar heller inte om ”det samiska folket”. Sverige saknar etnisk folkbokföring, men antalet samer uppskattas till mellan 20000 och 40000, varav cirka 4600 är medlemmar i en sameby.
Det innebär att 15000 till 35000 samer, tillsammans med övriga svenskar, förlorar sina rättigheter till jakt och fiske om Girjasdomen genomförs i hela renskötselområdet.
Kritiken både mot Girjasdomen och Renmarksutredningen är inte grundlös. I den frågan är Åkesson sannerligen inte ensam. De flesta riksdagspartier och nästan alla väljare, oberoende av parti, men med koppling till jakt, fiske och friluftsliv anser Girjasdomen vara en katastrof. Även samer med rösträtt i Sametinget.
Det är inte som Kuhmunen skriver ”farligt”, ”okunnigt” och ”emot rättsstatens principer” att försöka riva upp en dom som man anser felaktig. Det är en demokratisk rättighet och tillhör rättsstatens principer.
Om klaganden kan tillföra material som tyder på att domen är felaktig, och att utgången blivit en annan om hänsyn därtill tagits, går det att begära resning även i en dom från Högsta domstolen, HD.
Kuhmunens påstående att HD-domen var enhällig är delvis sant. Domstolen var enhällig i frågan om urminnes hävd, men i lagtolkningsfrågan var två av justitieråden skiljaktiga.
Kuhmunen skriver också att domen bygger på ”bevisning, historia och rättsstatliga principer”.
Girjasdomen krävde bevislättnad och ett tillrättalagt historiskt underlag, hämtat ur en forskarmiljö som kritiserats för att frekvent producera forskning med anmärkningsvärda kvalitetsbrister.
Domen gäller endast Girjas, en av 33 fjällsamebyar. Huruvida resterande 32, från Treriksröset till Idre i Dalarna, uppfyller ”girjaskraven” står skrivet i stjärnorna. Beslutsunderlag för mer än 95 procent av området saknas.
Trots det skulle Renmarkskommittén implementera Girjasdomen i samtliga fjällsamebyar.
Att beslutsunderlag saknades var inte allmänt känt i början. Därför försökte Renmarkskommittén hösten 2022, långt innan utredningen skulle vara klar, valåret då politikerna var sysselsatta med annat och inte hunnit sätta sig in i dessa komplicerade frågor, kuppa igenom ett delbeslut i riksdagen om överförandet av jakt- och fiskerättigheterna. Allt annat skulle lösas i efterhand.
Om så skett hade statliga jakt- och fiskerättigheter, i framtiden förmodligen värda hundratals miljoner kronor, överförts till ett okänt antal renskötselföretagare samlade i sekretesskyddade ekonomiska föreningar, samebyar, i vilka staten saknar insyn.
Att Girjasdomen hotar allmänhetens tillgång till naturen är ett ”populistiskt” påstående enligt Kuhmunen. Före Girjasdomen kunde alla svenska medborgare ansöka om jakt på Girjas.
Då kunde personer, födda och uppvuxna i Norrbotten, men som av arbetsskäl tvingats flytta söderut, åka hem och jaga ripa. I dag är detta omöjligt. Girjas är öppet endast för mantalsskrivna i Norrbotten.
I boken Samerna, jakten och fisket – Från lappmannanäring till Girjasdomen, har Hans Forssell, juris doktor och docent i civilrätt, som på uppdrag av JK förde statens talan i Girjasmålet, analyserat Girjasdomen mot bakgrunden av en rättshistorisk utredning av förhållandena beträffande jakt och fiske i Lappmarken.
Det bestående intrycket är att HD endast genom ”kreativt tänkande” kunde prestera en dom som kunde accepteras av den då (2020) rådande tidsandan. Utgången var förutbestämd.
Definitionen av en huvudledare är att den, enligt AI, ska visa ”tidningens och redaktionens officiella åsikt i aktuella samhällsfrågor. En argumenterande text som ska påverka läsarnas kunskaper, åsikter och politiska beteende”.
Detta behöver naturligtvis inte följas slaviskt. Men att refusera ett inlägg och undanhålla läsarna kritik av en ledare med så allvarliga faktafel kan bara tolkas på två sätt: ett redaktionellt tillkortakommande eller att NSD:s ansvariga delar Kuhmunens åsikter.
Kjell Brännström
Ängesbyn
Kommentar från Martin Källberg, chefredaktör Svensk Jakt:
”Svensk Jakt publicerar i normalfallet inte opinionsartiklar, eller repliker på sådana, som publicerats i andra medier, i enlighet med linjen att debatt i första hand bör föras där den påbörjats. Mot bakgrund av att Norrländska Socialdemokraten refuserade ovanstående text görs ett undantag från detta.”
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson