Jag tror att teknikutvecklingen har kommit så långt att inventeringen av älg kan skötas genom att använda drönare utrustade med värmeidentifiering, skriver debattören. Foto: Kristoffer Pettersson och Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Tveksamma metoder för att mäta skador och älgtäthet”

Älgbetesinventeringen Äbin administreras av Skogsstyrelsen, men betalas av skogsbolagen genom den ekonomiska föreningen Älgbetesinventering i Sverige. Jag tycker detta är en tveksam lösning som skapar en låg trovärdighet. Misstanke finns att den som betalar kan påverka resultatet.

Hämtat från sajten Bolagsfakta:

Efter ett par inledande år med en över hela landet gemensam standard för kvantifiering av betesskador på ungskog bildades 2017 Älgbetesinventering i Sverige, en ekonomisk förening. Denna förening koordinerar arbetet med Äbin som finansieras av skogsbruket.”

Genom åren har Äbin redovisat betesskador som klart överskridit de gränser som bestämts. På grund av detta har skogsbolagen ständigt krävt högre avskjutning av älgstammen. 

I början accepterade jägarkåren denna inställning, men vi ser nu att älgstammen har minskat på gränsen till kollaps i många områden. Dessutom har man konstaterat att skadenivåerna på skogen inte minskar med den minskande älgstammen. 

Inget samband

Numera vet vi att det inte finns ett samband mellan älgstammens storlek och skadornas utveckling. Trots det fortsätter skogsbolagen att hävda att stammen måste minska, på grund av resultaten från Äbin. Även lantbrukarnas organisation LRF instämmer i denna åsikt. 

Jag menar att båda dessa parter borde ha kunskaper och intressen tillräckligt vad gäller det vilda livet i skogen för att förstå vart vi är på väg med älgstammen. 

Som jägare kan vi sedan flera år konstatera att stammen sjunker, men vi blir åthutade av länsstyrelserna om vi inte upprättar skötselplaner som visar att vi siktar mot lägre skador (minskad älgstam) och inte om vi inte uppfyller avskjutningen i dessa planer.

Stabil stam

Jag tycker därför att vi försöker få till en förvaltning som siktar på en stabil älgstam som är anpassad till de acceptabla skador som just älgen är skyldig till.

Grunden för att kunna genomföra en vettig planering ligger i att man vet hur stor älgstammen är i varje område. 

Den nuvarande metoden med spillningsinventering är inte tillräckligt säker och kräver dessutom mycket arbete. 

Med drönare

Jag tror att teknikutvecklingen har kommit så långt att inventeringen kan skötas genom att använda drönare utrustade med värmeidentifiering av älgarna. 

Inventeringen syftar ju till att bestämma älgtätheten för vinterstammen. Detta gör mätning med värmesensorer speciellt lämplig.

Programvaror anpassade till mätningen borde inte vara långt borta, inte minst militären har troligen utvecklat sådan för drönare. 

En programvara för älginventering behöver standardiseras för att flygföretag ska kunna lämna offerter för mätning av områden.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.