Den norska vargjakten som inleds på nyårsdagen har blivit kraftigt beskuren efter att regeringen stoppat jakten i tre av fem revir längs gränsen mot Sverige, i den så kallade ulvezonen.

Naturskyddsföreningen har nu överklagat förvaltningsdomstolens besked om att vinterns vargjakt inte bryter mot lagstiftningen. Föreningen begär att jakten i Värmland och Gävleborg stoppas.

Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa är kritisk till myndigheternas vägran att fatta nya beslut om utökad vargjakt. Samtidigt fortsätter länsstyrelserna i Värmland och Gävleborg att ducka för Svensk Jakts frågor om utökad licensjakt på varg.

UPPDATERAD TEXT Det finns utrymme för ökad tilldelning på varg. Det har vargforskare vid Skandulv, Naturvårdsverket och nu senast Förvaltningsrätten i Luleå slagit fast.
Men något beslut om utökad jakt har trots detta ännu inte kommit från berörda länsstyrelser.

Den beslutade licensjakten på varg får genomföras som planerat från och med den 2 januari. Det slår Förvaltningsrätten i Luleå fast i tre domar.

Svenska Jägareförbundet har ingen talerätt vad gäller beslut om vargjakt, enligt förvaltningsrätten som avvisar förbundets överklagan. Därmed är det bara länsstyrelserna själva som genom tilläggsbeslut kan korrigera sina felaktiga vargjaktbeslut och öka tilldelningen inför jakten som inleds 2 januari.

Förvaltningsdomstolen har ännu inte avgjort överklagandena av vinterns vargjakt. Tiden är knapp och med all sannolikhet kommer inte länsstyrelserna att ändra sina beslut och öka antalet vargar som kan fällas, trots att de tagits på felaktigt underlag. Något som Jägareförbundet har uppmärksammat.

Tillit kan inte byggas på en rovdjurspolitik som saknar bred acceptans ute bland de vilka bär konsekvenserna av denna, skriver Torsten Nilsson i en replik på miljöpartisten Maria Gardfjells debattartikel.

Den som förespråkar mer skyddsjakt måste vara beredd att minska två andra jaktformer: den illegala jakten måste upphöra, och licensjakten minskas. Det skriver Maria Gardfjell (MP), 1:e vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

I vinter tillåts en rekordstor vargjakt i Estland, för att bevara vargens skygghet för människor och få ner skadorna på tamdjur.

Jag håller med om att det bästa vore att staten tog sitt ansvar för att decimera vargstammen, men eftersom så inte sker måste vi jägare göra jobbet.

Jägareförbundet anser att länsstyrelserna kan ändra det felaktiga beslutet om vinterns vargjakt omgående. Länsstyrelserna hävdar att de är förhindrade att göra det, så länge inte det överklagade beslutet är avgjort i förvaltningsrätten.

Länsstyrelserna i varglänen tar inga beslut om utökad vargjakt innan Förvaltningsrätten i Luleå har avgjort de överklaganden som inkommit.

Det finns ett större utrymme för vargjakt i vinter än den tilldelning som det tidigare beslutats om. Det står klart efter att landets vargforskare gjort en ny beräkning. Beräkningen kom till efter att Jägareförbundet hittat grova fel i underlaget som Naturvårdsverket första gången gav till forskarna.

Naturvårdsverket har gjort grova misstag som kan leda till att möjliga uttaget av vargstammen blir för lågt. Därför vilar också besluten i den kommande licensjakten på varg på en felaktig grund.
Det medger nu myndigheten.

Det finns jaktutrymme för ytterligare 36 vargar i vinter. Det visar beräkningar som Svenska Jägareförbundet gjort. Efter påpekande har Naturvårdsverket gett ett nytt uppdrag till forskarna som i närtid ska presentera nya beräkningar.
Jägareförbundet kräver nu att länsstyrelserna omprövar sina beslut om vargjakt.

När bara några dagar återstår av möjligheten att överklaga besluten om den kommande licensjakten på varg, har Förvaltningsrätten i Luleå fått in åtta sådana överklaganden.

Römskogreviret som ligger i Norge, på gränsen mot Värmland, ska bort efter att norrmännen beslutat att alla vargar i reviret ska skjutas. Detta efter att man fått klartecken till jakt i reviret från svenska myndigheter.

Länsstyrelsernas beslut om hur många vargar som får fällas under vinterns licensjakt har mött hård kritik från jägarna i varglänen.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) tycker dock det är bra att det är länsstyrelserna som tar besluten.