onsdag 29 maj

Opinion

Hur ska Sverige kunna vara självförsörjande, när djurägare tvingas lägga ner på grund av vargförekomsten, frågar insändarskribenten. Foto: Boo Westlund

Debatt: ”Domstolar bidrar till att djurplågeriet får fortsätta”

Uppmuntrar våra domstolar till djurplågeri? Frågan är berättigad mot bakgrund av att förvaltningsrätten nekar skyddsjakt på varg i Linderödsreviret, med hänvisning till att det finns en genetiskt viktig varg i reviret.

Domstolen vet att det med största säkerhet kommer att bli nya angrepp. Detta innebär att man tillåter att får eller annan tamboskap kommer att utsättas för lidande.

Dödandet sker långt ifrån effektivt utan gång på gång påträffas djur med uppslitna magar och tarmar hängande. Vad detta orsakar i ångest och lidande är det nog bara fantasin som kan besvara.

Ändå bidrar våra domstolar till detta barbari och stoppar den jakt som kunnat förhindra det som komma skall.

Djurplågeri i systemet

Själva djurplågeriet ligger inbyggt i det system som reglerar skyddsjakten. Först efter tre eller fyra angrepp kan skyddsjakt komma ifråga, Hur tänker man? Helt medvetet tillåts kommande djurplågeri, utan en tanke på vad attackerade djur får utstå.

En djurägare som medvetet plågar sina djur får omedelbart djurförbud på livstid. I det fallet finns ingen chans att göra om sitt beteende två eller tre gånger till.

Vargen kommer igen

Det är uppenbart att den varg som en gång har gjort ett angrepp på tamboskap kommer att göra det igen. Att då avla på en hanvarg som kommer att föra denna egenskap vidare blir helt absurt.

Är det verkligen förenligt med djurskyddslagen att bidra till denna galenskap. I denna lags första paragraf angående grundläggande djurskyddskrav slås fast:

”Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.”

Test i domstol

Kan ni som överklagar vartenda skyddsjaktbeslut, läsa ovanstående paragraf och påstå att ni tänkt igenom vad det står där?

Kan ni som skapat regler kring skyddsjakt läsa ovanstående paragraf och påstå att ni tänkt igenom vad som står där?

Vem av våra organisationer, Svenska Jägareförbundet, LRF, Svenska fåravelsförbundet med flera blir det som får detta testat i våra domstolar?

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.