De många positiva effekterna av klövvilt i landskapet var huvudbudskapet när viltforskaren Carl-Gustaf Thulin besökte Aneby jaktvårdskrets för ett jägarmöte några dagar innan älgjakten.

Genom att DNA-analysera vargspillning har forskarna hittat 401 vargar i Sverige och Norge. Någon omräkningsfaktor för att beräkna det faktiska antalet djur finns ännu inte, men Olof Liberg på Skandulv tror inte att det är så många fler.

Arbetet med att kartlägga de vita älgarnas DNA fortskrider vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Men forskarna vill gärna ha in prover från fler älgar.

En lantbrukare som arrenderar Eneholmen utanför Almö i Karlskrona skärgård är övertygad om att vildsvin vid flera tillfällen jagat och dödat hans lamm.
Länsstyrelsen är dock skeptisk till teorin.

Enligt professor Pelle Gemmel på SLU är den svenska älgstammen en större miljöbov än inrikesflyget. Han får dock kritik för sitt påstående från Svenska Jägareförbundet.

Institutionen för vilt, fisk & miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet har i dagarna skickat ut en enkät till 6300 slumpvis utvalda jägare i landet. Syftet med undersökningen är att fastställa värdet av viltet och jakten.

Projektet, som har sitt fokus i Skåne ska bidra till ökad förståelse för effekterna av viltutfodring med hjälp av filmer, utbildningsmaterial och sociala medier.

Det finns tydliga kunskapsluckor om hur rovdjursangrepp på tamdjur ska förebyggas. Det skriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports.

– Det kändes självklart för mig att ställa upp för vår ras. Kan mina taxar bidra till att forskarna hittar genen som kan vara inblandad i att hundar får hjärtproblem, känner jag mig jättenöjd, säger Maria Johansson. Hon är taxuppfödare från Alunda utanför Uppsala och avelsråd för korthår hos Svenska Taxklubben.

Varginventeringen är en resurskrävande och för många även svårbegriplig historia. Svensk Jakt reder ut begreppen – och avslöjar samtidigt hur stor vargstammen var inför årets valpning.

DNA-analyserna av insamlad björnspillning i Västernorrlands och Jämtlands län 2015 är nu äntligen klara. Beräkningarna visar att det fanns totalt 1 179 björnar i de båda länen hösten 2015.

Svenska Jägareförbundets kustjaktseminarium samlade under två dagar initierade jägare, forskare och myndighetsföreträdare på Jägareförbundets gård Öster Malma. Som väntat fick frågor om säl och skarv största utrymmet.

En stor donation har föranlett bildandet av en stiftelse som nu sammanställt en jakthistorisk skatt på Jägareförbundets gård Öster Malma.

Risken att renkalvar dödas av björn eller andra stora rovdjur har ansetts vara en viktig drivkraft när renar väljer betesområde.
Men det stämmer inte – i alla fall om man ska gå på vad den senaste forskningen i ämnet kommit fram till.

En avsiktsförklaring om samarbete mellan Kungsbyn djurpark och Centrum för vilt- och fiskforskning (CFW) har undertecknats.

SLU har publicerat en sammanfattning av en studie på kungsörnar som har letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med bland andra Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt samt örnforskare i USA.

Rådjur betar mer i odlingar med blandade han- och honplantor än i enkönade odlingar av korgvide. Resultaten tyder på att odlare skulle kunna öka skörden genom att odla enbart hanplantor.
Det visar Kim Moritz i en avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Professorerna i miljörätt Charlotta Zetterberg och Jan Darpö vid juridiska fakulteten i Uppsala, får sammanlagt åtta miljoner kronor av Naturvårdsverket för att finansiera två forskningsprojekt om artskydd och naturskydd, rapporterar Dagens Juridik.

Det tar längre tid för vargar att döda älgkalvar i områden där det även finns björn.
Forskarna undersöker nu vad det kan bero på och har ett par förklaringar som underlag för studierna.