Traditionen bjuder att Aneby jaktvårdskrets kallar till jägarmöte veckan innan älgjakten. Anebyjägarna brukar inte vara sena att hörsamma kallelsen, många kom också denna gång.

Kanske beror det på kretsens förmåga att locka intressanta föreläsare. I år stod viltforskaren och föreståndaren för SLU:s Centrum för vilt- och fiskforskning, Carl-Gustaf Thulin, på scenen i Gula villan.

Viltets förespråkare

Thulin är känd för att vara viltets förespråkare, bland annat genom debattartiklar i Svensk Jakt och på svenskjakt.se. Han talar ofta om klövviltets många värden, något som är extra viktigt idag då det angrips från så många håll, menar han.

– Jag oroas av den negativa propaganda som förekommer runt de vilda djuren, det gäller arter som älg, vildsvin och varg. I det sammanhanget är inte heller jägarna obetydliga i sin kritik, sa Carl-Gustaf Thulin.

I en tillbakablick beskrev han vilken stor betydelse viltet haft för daningen och upprätthållandet av landskapet. Hur människor och boskap tog över när de stora gräsätarna trycktes tillbaka och i vissa fall utrotades.

– Den här utvecklingen peakade för 100 år sedan. Efter det har det varit en dyster utveckling där granskogen tagit över allt mer och kommit att bli det största hotet mot jordbrukets och landskapets mångfald.

Under sin presentation visade Carl-Gustaf Thulin en bild där han jämfört viltet i det hårt brukade Sverige med förekomsten i orörda Yellowstones nationalpark i USA. Han tror att rovdjurens uttag i vilstammarna i nationalparken motsvarar jägarnas jakt här hemma. Foto: Jan Henricson

Slog ett slag för visent

Men, menade Carl-Gustaf Thulin, det finns hopp inför framtiden och där spelar viltet en viktig roll. Arter som dov, mufflon, vildsvin och bäver har stor betydelse, bland annat för att underhålla det betade landskapet. Dessutom är klövviltet en förutsättning för de stora rovdjurens återkomst i landet.

Slutligen slog Carl-Gustaf Thulin ett slag för återintroduktion av visenten i Sverige.

– Att vi inte redan har den här beror på att det inte är jag som bestämmer, skojade han.

Thulin förespråkar ett försök där visenter hålls i två stora hägn där det i övrigt pågår verksamhet som vanligt, det vill säga jord- och skogsbruk, jakt, transporter och allt övrigt man kan tänka sig.

– Under sju års tid utvärderas försöket ur flera aspekter. Finner vi att det nygamla djuret fungerar i Sverige, såsom det faktiskt gör i Polen, river vi stängslet och har sedan en vild visentstam i landet, sa Carl-Gustaf Thulin.