Förslag har lagts på nya och längre jakttider på våra hjortdjur under vintermånaderna. I jaktetiken ingår att visa hänsyn mot det vilda genom att denna tid störa så lite som möjligt.  

I måndags vaknade tusentals svenska sportskyttar och jägare upp som ofrivilliga brottslingar. Inte för att de begått en våldshandling eller handlat på svarta marknaden, utan för att Polismyndigheten med ett penndrag ändrat reglerna för vad som är lagligt. Att göra licensfria vapendelar straffbara utan övergångsperiod är inget annat än ett rättsligt haveri.

Tidöregeringen gör många bra saker som underlättar för både medborgare och företagare i Sverige. Nu är det hög tid att den också tar tag i sabotagen mot viltförvaltningen, som ständigt pågår och vars konsekvens har fått viltförvaltningen av rovdjuren att kollapsa. Artikeln är också sänd som ett öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren och justitieminister Gunnar Strömmer.

I Sverige ställs höga krav på den som vill inneha skjutvapen. Utöver att personen ska vara laglydig och redbar så måste personen också vara medicinskt lämplig att inneha vapen. Förfarandet då någon som innehar skjutvapen får dessa omhändertagna eller återkallade av medicinska skäl är emellertid rättsosäkert.

Havs- och vattenmyndigheten verkar inte bry sig om någon annan art än knubbsälen i havet längs med västkusten. Det är slutsatsen efter att ha läst myndighetens redovisning av regeringsuppdraget En nationell förvaltningsplan för vikare, knubbsäl och gråsäl, 2026–2050.

Den kommande lodjursjakten ”hotar artens överlevnad på sikt”. Naturskyddsföreningen drar sig minsann inte för att ta i ordentligt när man i ett pressmeddelande larmar, i hopp om att stoppa jakten på vårt vackra kattdjur. Problemet är att utspelet är baserat på populism i stället för fakta.

Redan i lagrådsremissen gick vi i flera avseenden längre än vad den bakomliggande utredningen föreslog i fråga om lättnader för legala vapenägare. I de förslag som vi nu lägger på riksdagens bord tar vi ytterligare steg i samma riktning, skriver företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Skrivningar i förslaget till en ny jaktlag kommer att göra det möjligt att släppa drivande hundar på hur små marker som helst.

Med denna debattartikel vill vi skicka en tydlig signal till Jägareförbundet: Låt kretsarna vara och låt verksamheterna utvecklas därifrån. Ju närmare medlemmarna förbundet bedriver sin verksamhet, desto bättre. Att avlöva kretsarna skulle innebära en medlemsflykt av sällan skådat slag.

REPLIK. Det är anmärkningsvärt att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson (KD) i sitt svar på vår kritik helt undviker att nämna den inställda licensjakten på varg. I stället för att förklara sitt misslyckande väljer de att rikta udden mot Centerpartiet.

REPLIK. Som jag ser det har vi ett demokratiproblem i samband med utnyttjandet av de möjligheter Århuskonventionen ger små organisationer att överklaga beslut om förvaltning av stora rovdjur.

REPLIK. När juridik används taktiskt för att fördröja verkställande av i det här fallet vargförvaltningen, skadas förtroendet för rättsstaten. Det är inte en säkerhetsventil – det är ett systemfel.

REPLIK. Vargfrågan löses inte genom tomma löften på debattsidor. Den kräver metodiskt arbete från ett regeringsunderlag som drar åt samma håll. Centerpartiets plötsliga indignation hade vägt tyngre om den följts av trovärdiga svar, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren och riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson, båda KD.

Vargstammen ska minska. Löftet från regeringen och Sverigedemokraterna har ekat i åratal. Ändå står vi här igen, med en stoppad licensjakt och en landsbygdsminister som saknar tydliga besked. Detta är inte bara ett svek mot väljarna, det är ett direkt hot mot en fungerande viltförvaltning och ett hån mot alla de jägare som står redo att göra jobbet.

Det står nu klart att det inte blir någon licensjakt på varg 2026. Anledningen till det är att regeringen – med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i spetsen – haft för bråttom, inte gjort jobbet tillräckligt grundligt, gapat efter för mycket. Åtminstone är det så domstolarna ser på saken.

Tv-serien Jag for ner till bror har hyllats på alla fronter när den visats efter jul i SVT. Den skildrar Jana Kippo och hennes alkoholiserade bror. Själv är jag inte lika förtjust i serien då den har en massa fördomar om oss i Västerbotten där jag själv bor. Men nu är det skildringen av jakt i avsnitt tre som upprört mig.

REPLIK. På olika nivåer arbetar LRF med vargfrågan dygnet runt, ibland utan rubriker, men alltid med fullt fokus på medlemmarnas trygghet och villkor.

En varningsklocka borde ringa hos politiker, tjänstemän samt domare och nämndemän som beslutar om vi ska jaga varg eller inte och om hur många vargar vi ska ha.

Svenska Jägareförbundet tappar medlemmar. Kan det bero på att förbundet fokuserar på fel saker?