Jägareförbundet har arbetat och kommer att fortsätta att arbeta för att sommarjakten på morkulla återinförs.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har nu fått ytterligare en fråga om varför vinterjakten på ripa förkortas med en månad. Bakom frågan står Kjell-Arne Ottosson (KD) som vill veta skälen bakom beslutet. Landsbygdsministern ger dock inga löften om att ändra beslutet.

Vad har Jägareförbundet gjort när de nya jakttiderna diskuterats? Har något gjorts för att återinföra vårjakt på morkulla, för detta har förbundet sagt att det jobbas med ända sedan den slopades, men inget har hänt.

Att ripjakten förkortas med en månad kom som en rejäl kalldusch för jägarna i fjällkommunerna. Där är vinterjakten en stor del av livsstilen. I Arjeplog kallas beslutet för en katastrof och nu kommer jägarna att agera.

Kortare jakttid på ripa har också fått politiker att reagera. I en skriftlig fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson, (S), vill riksdagsledamoten Peter Helander, (C), veta varför regeringen väljer att inte lyssna på sin egen expertmyndighet.

I artikeln om de nya jakttiderna som publicerades på Svenskjakt.se i lördags uppgavs felaktigt att bläsgås inte längre är en jaktbar art.

Varför blev jakttiderna som de blev?
Svaret: kompromisser mellan en rad intressen.
Det uppger riksdagsledamoten Isak From (S) i en intervju med Svensk Jakt där han berättar om spelet bakom beslutet. Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) duckar dock för Svensk Jakts frågor.

Beslutet om att förkorta jakttiden på ripa innebär ytterligare ett steg mot slutet för den någorlunda fria fjälljakten.
Vad var ripan värd, i förhandlingen mellan de två regeringspartierna S och MP?

Regeringen har beslutat att införa vårbockjakt i hela landet, under perioden 1 maj–15 juni. Men beskedet tas inte emot som något positivt av alla jägare, och flera av Jägareförbundets länsföreningar är kritiska.

En månad kortare jakttid på ripa i fjällen på vintern. I praktiken försvinner nu en jaktform med långa och starka traditioner i Norrbotten och Västerbottens fjällkommuner. Reaktionerna är starka bland fjälljägarna och riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) kräver nu svar av landsbygdsministern.

TEXTEN HAR UPPDATERATS. Vårjakt på råbock i hela landet, fasta startdatum för älgjakten och flera fåglar som försvinner som jaktbara arter är några förändringar i de nya jakttider, som börjar gälla den 1 juli i år. Några nya arter har inte tillkommit.

Regeringens beslut om nya jakttider behöver komma i god tid innan jaktåret börjar, bland annat för att hinna kommuniceras till jägarna. Nu har beslutet försenats efter att miljöpartistiskt ledda miljödepartementet blandat sig i processen, enligt uppgifter till Svensk Jakt.

Leder egentligen en tidigare jaktpremiär på lodjur till en bättre eller sämre lodjursinventering? Och ska myndigheternas arbetsbelastning vara en faktor som avgör jakttiden?
Att flytta licensjakten på lodjur till 1 februari är en vattendelare bland landets länsstyrelser. Så här resonerar två av myndigheterna.

Det är biologin som främst bygger jakttiderna på till exempel lodjur. Det slår Naturvårdsverket fast.
Det här är lodjursforskaren Henrik Andréns syn på vad som är den mest optimala jakttiden på lodjur.

Naturvårdsverket föreslår att jakttiden på lodjur fortsatt ska inledas den 1 mars. Jägareförbundet riktar kritik mot förslaget – och nu öppnar verket för att se över frågan.

Jakttiden för lodjur ska anpassas efter länsstyrelsens arbetssituation. Det anser Naturvårdsverket – som därför inte vill ändra jakttiden på lodjur. Vidare vill verket senarelägga och förkorta jakttiden på varg.

Om Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider på älg går igenom är det adjöss med älgstammen i vårt skötselområde i Skåne. Den adaptiva förvaltning som var målet med 2012 års älgreform tycks nu vara ett minne blott.

Vi socialdemokrater står på jägarnas sida, ropar två S-märkta riksdagsledamöter i en debattartikel med samma rubrik. Då är det snart upp till bevis, när regeringen tar beslut om jakttiderna.

Naturvårdsverkets förslag på nya jakttider har väckt ett berättigat intresse. 119 remissinstanser och ett stort antal privata aktörer har fram till fredag eftermiddag lämnat 374 svar som ska beredas i regeringskansliet.