Länsstyrelserna stoppar småviltjakten i stora områden i framför allt Jämtland men även i Västerbotten. Detta på grund av att samebyarna nu samlar renarna för höstens stora slaktuttag.

Medlemmen Olle B. Häggkvist frågar i debattartikeln varför Jägareförbundet Mittnorrland inte arbetar för att brunstuppehållet i älgjakten ska behållas. Ordföranden Gun Fahlander svarar direkt att det inte finns någon fråga som föreningen lagt mer arbete på i den pågående jakttidsprocessen än att behålla brunstuppehållet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län fortsätter att mot betalning upplåta älgjakt på statens marker. Så här många gästjaktkort på älg hade myndigheten sålt till höstens älgjakt till och med den 20 september.

Inför höstens småviltsjakt i Jämtlandsfjällen har det rått turbulens kring avlysningar av småviltsjakten, där historiskt stora arealer har avlysts under jaktperioden på fågel. Nu bjuder länsstyrelsen in Jägareförbundet Mitt Norrland till samtal.

Det är glädjande att länsstyrelsen har uppmärksammat behovet av dialog mellan alla berörda parter när det gäller möjligheten att vara på våra fjäll i Jämtland. Men varför vänta till nästa år?

Länsstyrelsen säljer ingen jakt. Däremot upplåter myndigheten jakträtt mot betalning. Det menar Jämtlands länsråd och tillförordnade landshövding Susanna Löfgren i ett mejlsvar på Svensk Jakts frågor. Hon flaggar även för att fler avlysningar av småviltjakten kan komma på statens marker i höst.

På Svenskjakt.se läser jag om att länsstyrelsen säljer jaktkort till samebyns jaktgäster och ställer mig frågan: Vad är egentligen problemet?

Jakt på statens marker får inte säljas vidare. Ändå går det att köpa jakt på älg på statens marker i Jämtland. Älgjakten marknadsförs som exklusiv och priset är skyhögt – och det är länsstyrelsen som säljer jaktkorten.
Samtidigt avlyser myndigheten all småviltjakt i området – med hänvisning till pågående älgjakt.

En sträng vinter, rovdjursangrepp omfattande sommarturism och utökad älgjakt är orsaker till varför Länsstyrelsen Jämtlands län avlyser så mycket statlig mark från småviltjakt i höst. Det skriver länsrådet Susanna Löfgren och enhetschef Britt Jonasson i ett debattsvar.

För att jägarna ska få till en dialog med samebyar och länsstyrelser krävs en ödmjukare svansföring från deras sida. Annars är det nog inte möjligt, skriver Johan Nykvist i en replik på debattartikeln Länsstyrelsen borde sluta gissa och ta reda på fakta.

När ska Länsstyrelsen i Jämtlands län sluta gissa och tycka och i stället ta reda på fakta? Svenska medborgare hindras från att jaga, vandra och fiska på våra egna marker av en länsstyrelse som skyr dialog och samförståndslösningar.

En grupp på tiotalet italienska jägare uppmärksammandes i de norrbottniska fjällen nyligen. Bara fyra av dem hade särskilt tillstånd för att få jaga småvilt på statens mark ovan odlingsgränsen.

Girjasdomen riskerar att öka polariseringen mellan renskötsel och jägare. Det befarar fyra riksdagsledamöter från miljö- och jordbruksutskottet som i dagarna besökte Kiruna. Ledamöterna var smått chockade över de djupa sprickorna mellan olika särintressen och konstaterar att det skyndsamt behövs politiska beslut.

Länsstyrelsen i Jämtlands län avlyste på kort varsel småviltjakten inom bland annat Njaarke sameby. Men någon information om avlysningarna har myndigheten inte gett till vare sig de de småviltjägare som redan löst jaktkort i områdena eller någon annan jägare, enligt en drabbad jägare. Nu JO-anmäler jägaren länsstyrelsen för bristande kommunikation.

Jägareförbundet Mitt Norrland vill nu träffa alla samebyar i Jämtland och Härjedalen för att hitta lösningar för småviltjakten. Enligt ordförande Gun Fahlander är det bästa lösningen. Hon anser att länsstyrelsen inte verkar intresserad av något samråd med berörda parter.

Flera jaktområden nära norska gränsen i Västerbotten är stängda för ripjakt premiärveckan. Samtidigt visar ripinventeringen på ett medelår.

Länsstyrelsen i Jämtlands län fortsätter att lägga locket på om och i så fall hur stora avlysningar myndigheten tänker göra i småviltjakten på renbetesfjällen i länet.
Myndigheten har heller inte svarat på Jägareförbundet Mittnorrlands skrivelse där förbundet ifrågasätter länsstyrelsens ständiga avlysningar av småviltjakt.

Girjas sameby vill senarelägga försäljningen av jaktkort på grund av renskötseln. Samebyn menar att det inte har blivit något minskat jakttryck sedan förtursreglerna för svenska jägare infördes. Länsstyrelsen har samma bild.

Birgitta Isaksson, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten är kritisk till att Girjas sameby skjuter upp jaktkortsförsäljningen till den 15 september, särskilt med tanke på ett lägre jakttryck då bara norrbottningar får lösa jaktkort.
Samebyns ordförande Matti Blind Berg menar dock att senarelagt startdatum är nödvändigt med hänsyn till renskötseln.