När siffror visade att förvaltningsområdets älgstam låg lägre än målet valde markägaren Arinbjörn Kindströmer att rösta för att höja älgstammen. När nya ledamöter nyligen skulle väljas till älgförvaltningsgruppen fick han inte ens frågan om att fortsätta sitt uppdrag.

Påverkar skogsbetesskador av hjortvilt de skånska skogsägarna? Det vill Petra Alinder ta reda på i sitt examensarbete.

Jakt på älg och rådjur i februari i hela landet, skyddsjakt på älgkalv på eget initiativ till mitten av april samt jakt på kronkalv med hund i september. Det här är några av förslagen från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att komma till bukt med betesskadorna.

Till helgen arrangeras Utemässan i Lycksele. Där hade arrangörerna hoppats på en debatt med älgen i fokus. Men både inbjudna skogsbolag och länsstyrelsen tackade nej. 

Nu ökar andelen tall på magra marker i Götaland. Enligt Skogsstyrelsen har nya föreskrifter gett en positiv effekt.

Skador på jordbruksmark orsakade av vildsvin minskar i Jönköpings län. Det hävdar länsstyrelsen som gjort två inventeringar i våras.

Jag tycker att skogsbolagen ska lära sig att plantera för skogsvård och naturvård när de återbeskogar efter avverkning.

En Gåsdag vid Ekolsunds slott ger välbehövliga tips för att komma åt problem med gäss.

Skogsstyrelsen satsar 3,5 miljoner kronor på att kartlägga skador på tallungskog i våra fyra nordligaste län. Tillsammans med älgbetesinventering och spillningsinventering vill myndigheten öka kunskapen om vad man betecknar som ett växande problem och ett hot mot skogsbruket.

Klövvilt kan skrämmas från åkrar med olika skrämselljud. Mest skrämmande är ljudet av människor.

Ekonomer styr skogsbolagen, och från det hållet finns ingen förståelse för att också älgen har rätt att vara i skogen.

Ett mycket aggressivt virus har troligen spridit sig från något eller några skogsbolags kontor och laboratorier. Vi har drabbats av en älgpandemi.

Svensk Jakt skrev i våras om ett upplösande av Timrå Norra VVO. Nu väntar den första älgjakten med de nya förutsättningarna.

Knäckesjuka och för sent utförda röjningar är mycket större hot mot ungskogens utveckling än viltbete. Den slutsatsen drar skogsföretaget AB Karl Hedin efter att man gjort en egen undersökning av föryngringarna på de provytor Skogsstyrelsen Äbininventerat, på företagets marker i det stora brandfältet i Västmanland.

Betesskadorna ökar i Södermanland och det är dovhjortar som ligger bakom den största ökningen. Nu efterlyser lantbrukare åtgärder för att kunna stoppa utvecklingen.

I stället för att klaga på de stora kostnader älgens bete i ungskogar kostar skogsnäringen, skulle man kunna hägna in planteringarna för att hålla viltet ute. Kostnaderna för detta kan knappast överstiga förlusterna som skogsbolagen anger.

Skogsstyrelsen satsar ytterligare sju miljoner kronor till projektet Mera tall. Målet är att öka andelen tall, minska betesskadorna och stärka samarbetet mellan jägare och skogsägare.

Skogen i Sverige har fortfarande för stora viltskador, uppger Skogsstyrelsen som vill att jägarna når avskjutningsmålen i älgjakten för att minska skadorna.
Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar dock att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.

Det är främst vandringsälg från Muddus nationalpark och fjällnära områden ovanför odlingsgränsen som orsakar stora betesskador på Sveaskogs ungskogsområden norr om Harads. Därför vill nu skogsbolaget att avskjutningen ökar på bland annat statens mark ovan odlingsgränsen.