I lördags upptäckte en person en älgkalv som förmodligen fallit nedför ett mindre stup.
Eftersöksjägaren Thomas Björnudd, Vännäsby, åkte till platsen och fann kalven död vid foten av klipporna.

Giltjaurbergets jaktklubb utanför Sorsele upptäckte förra helgen en slaktplats från en misstänkt tjuvskjuten älg.

Det var nog många som satte kaffet i vrångstrupen när de läste nyheten i somras att älgen var en av de arter som hamnat under luppen för rödlistan. Henrik Thurfjell, konsulent vid Artdatabanken, förklarar hur rödlistningen fungerar.

Efter en kamerainventering på marker norr om Karlstad konstaterar Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Värmland, att antalet älgkalvar i år kan vara alarmerande lågt i delar av Värmland.
– Tre av fyra älgkor på kamerorna går utan kalv. Stämmer det så har vi bara 0,3 kalvar per ko och det innebär att vi måste anpassa avskjutningen, säger Gunnar Glöersen.

Jag jagar i de marker där Sveaskog nu ska öka avskjutningen av hondjur. En orimlig förvaltning i ett vargtätt område och där ingen vargjakt är i sikte.

Förstår inte skogsbolag och beslutande länsstyrelser att älgstammen kommer att så gott som utrotas om deras så kallade älgförvaltning får råda?

Det är inte bara Sveaskog som har åsikten att älgen är ett skadedjur som helst ska utrotas. Andra stora skogsbolag som Stora Enso och Holmen är av samma åsikt.

Sveaskog undviker på känt manér att svara på kritik som framförs mot hur det statliga bolaget drivit igenom bildandet av ett nytt älgskötselområde i Västmanland. Min kritik handlade definitivt inte om huruvida små eller stora skötselområden är bra för älgförvaltningen.

Den 9 september fälldes en älgko i Arjeplog. Jaktlaget skickade in ett CWD-prov den 10 september. Sent i eftermiddag kom svaret: Den första av två analyser visade positivt.

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker i delar av länet. Vi ifrågasätter om det är förenligt med det uppdrag Sveaskog har som statligt bolag.

Under årets septemberjakt i landets norra delar har det inkommit rapporter om fällda älgar med sår på bakbenen, just ovanför has-spetsarna.

Skjut små och dåliga älgar. Spara kvalitet för framtiden. Förra årets torka har haft en dramatisk påverkan på älgstammen i södra Sverige. Slutsatserna man drar i Aneby älgskötselområde på 50.000 hektar kan med stor sannolikhet tillämpas i vilket annat skötselområde som helst.

Under första älgjaktsveckan i september fick Göran Nordh från Sunnansjö i Dalarna fälla en riktig kapitaltjur. Det skedde norr om Knottermyran inom Brännfors-Forsbergets jaktlag några mil väster om Skellefteå.

– Jag såg en älgko med fibrom mellan Neckådalen och Untorp i förra veckan. Det såg hemskt ut, skriver Rune Eriksson från Dalarna till Svensk Jakt. Han lyckades också fotografera älgen.

Älgskötselområdet Nordvästra Gåsinge i Södermanland ställer in årets jakt. På ett möte som hölls i söndags kväll konstaterade jägarna att älgstammen är för liten för att en meningsfull jakt ska kunna bedrivas, med fortsatt ansvar för älgen.

En tilltagande hotbild, i form av myndigheters vilja att centralisera älgförvaltningen och skogsbrukets syn på älgen som skadedjur, får Jägareförbundet att agera. Detta i form av ”Rädda älgen” – en kampanj som sätter fokus på hoten mot vårt främsta vilt.

Finns det ovanligt få älgkalvar i år? Det finns i alla fall indikationer på det.
Därför vill Jägareförbundet ha jägarnas hjälp för att snabbt samla fakta.

När Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Norrbotten, var ute för att träna sin karelska björnhund Kajza fick han uppleva ett ovanligt ståndskall.

Jägaren Benny Lindroth hade nyligen förmånen att kunna filma en stor älgtjur som gick i godan ro och åt äpplen.