Där jakten som folkrörelse inte förmår att skjuta ner klövviltsstammarna till de nivåer skogsnäringen och myndigheterna önskar kan särskilt utsedda yrkesjägare göra jobbet, föreslås i en rapport från Skogsstyrelsen. Foto: Jan Henricson

Skogsstyrelsen: Yrkesjägare ska skjuta ner klövviltet

Premium

I det 88-punktsprogram som Skogsstyrelsen tagit fram för ökad skogsproduktion återfinns flera förslag till hur klövviltsstammarna ska minska. Ett av de mer radikala: anställ yrkesjägare där jakten som folkrörelse inte räcker till för att skjuta bort älg, rådjur och hjort.

Jan Henricson Publicerad 21 januari 2020 - 20:08

I dagarna har Skogsstyrelsen presenterat ett åtgärdsprogram för hur tillväxten i de svenska skogarna på sikt ska öka med, som man säger, tiotals miljoner skogskubikmeter. Programmet har tagits fram i samarbete med skogsnäringen, forskningen och Naturskyddsföreningen, som reserverade sig mot den slutliga skrivningen.

Inte oväntat spelar minskande klövviltsstammar en stor roll för att nå målet. Och i rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter förs flera radikala förslag och tankar fram för färre älgar, rådjur, hjortar och vildsvin.

 

Höjer på ögonbrynen

På Jägareförbundet har biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson tagit del av rapporten. Han är inte särskilt förvånad över anslaget från skogsbrukets företrädare, även om det finns anledning att höja på ögonbrynen över en del av de nya förslagen.

Anders Nilsson. Foto: Madeleine Lewander

– Man kan säga att den här rapporten vad jakten beträffar ligger i linje med det vi har sett på senare tid, både från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Man har intagit en allt hårdare attityd till viltet. Det finns några nya förslag som sticker ut, men tyvärr har rapportförfattarna inte tänkt färdigt, säger Anders Nilsson.

Han åsyftar bland annat förslaget i rapporten om att klövviltet kan ligga till grund för att bygga upp en viltköttsbaserad charkindustri på landsbygden och på så sätt skapa arbetstillfällen.

– Ja, det skulle man kanske kunna göra, men samtidigt föreslår man en radikal sänkning av klövviltstammarna. Vad ska den industrin hämta sin råvara när man efter några år har skjutit ner klövviltet radikalt, frågar Anders Nilsson.

 

Föreslår yrkesjägare

Under punkten 5.1.3 med rubriken Sänk klövviltpopulationerna generellt och radikalt tycker man inte att jakten som folkrörelse och fritidsaktivitet räcker till för att skjuta ner klövviltstammarna i den hastighet och till den nivå som är önskvärt.

Den vanliga jakten kan behöva kompletteras med yrkesjägare för att nå balans mellan samhällsintressena, sägs det i rapporten som i det sammanhanget pekar på behovet av särskilda jägare även när det gäller att minska populationerna av skadegörande gäss och sälar.

 

Utdrag från Skogsstyrelsens rapport där underrubriken är Sänk klövviltsstammarna generellt och radikalt.

– Möjlighet till jakt på myndighets initiativ finns redan i paragraf 7 jaktlagen. Staten kan gå in och jaga om man anser att situationen är för extrem, säger Anders Nilsson och fortsätter:

– Nu framgår det inte hur man tänkt att det här ska gå till. Är det skogsbolagen som ska anställa jägare i de fall man anser att de egna jaktlagen inte gör sitt, eller är det staten som ska skicka torpeder till privata skogsägares marker om Skogsstyrelsen bedömer att det skjuts för lite?

 

Vad vill markägarna?

I rapporten ifrågasätts också nuvarande förvaltningssystem. Älgförvaltnings- och skötselområden bör bli större för att avskjutningsmål ska kunna nås, och markägarnas inflytande måste öka.

– Resultatet ska bli dramatiskt mindre med klövvilt. Men man har inte funderat på vad alla de markägare som vill ha klövvilt på sina marker anser. Den här rapporten får säkert hurrarop av enstaka markägare, men om man gör en undersökning om vad privata skogsägare tycker om myndigheters diktat och statligt anställda jägare på sina marker så blir nog inte reaktionerna så positiva, säger Anders Nilsson.

 

Fond för skador

Ytterligare ett förslag som sticker ut är att fällavgifter ska fonderas av myndigheterna för att senare kunna betalas ut till skogsägare som drabbats särskilt hårt av viltskador. Ett sådant system har tidigare funnits, men gällde då skador i jordbruket. Till exempel skador då älgarna betade havre.

Den så kallade Älgskadefonden slopades efter en utredning av riksdagsman Jan Fransson, som fann att det var bättre att ge markägarna möjlighet att påverka älgstammens storlek genom att vara delaktiga i skötselområdenas arbete.

– En fråga man kan ställa i sammanhanget är vad som händer när det inte finns tillräckligt med älg för att finansiera den här fonden och anslagen till markägare med skogsskador. Vad ska myndigheten göra då? Ska jaktlag som inte fäller tilldelade älgar helt enkelt för att de inte finns, belastas med högre fällavgifter, frågar Anders Nilsson.

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Mina artiklar

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Svensk Jakt på Instagram