Regeringen ville efter Girjasdomen titta på en ny renskötsellagstiftning för att utreda ”det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske”. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska lämna ett förslag till ett betänkande om en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. 

Kommittén ska utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar i förhållande till staten har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske. Foto: Lars-Henrik Andersson

Svensk Jakt har kommit över en rad promemorior från regeringens utredare.  I fem dokument redogörs mer i detalj för vad utredningen ska titta på: 

De förslag som lämnas ska vara förenliga med Högsta domstolens slutsatser i Girjasdomen och med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. 

Kommittén ska bland annat utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske. Dels inom året-runt-markerna, dels ovanför den så kallade lappmarksgränsen när renskötsel är tillåten där. 

Ska ensamrätten gälla all jakt?

Utredningen ska vidare ta ställning till om ensamrätten till upplåtelser av jakt enbart gäller småviltsjakt eller om den gäller allt vilt. Det ska sedan redovisas i ett delbetänkande senast den 21 november 2022. Uppdraget i övrigt ska slutredovisas senast den 20 maj 2025.

Utredningen består av en kommitté med ledamöter som leds av ordförande Eric M Runesson, som är justitieråd i Högsta domstolen.

Jägareförbundet varnar när jakten i norr utreds: ”Inte rättssäkert”

Vidare är en grupp sakkunniga kopplade till kommittén, samt sekreterare. De sakkunniga ska i samma utsträckning som ledamöter få del av de handlingar som är avsedda för kommittén.
De har också rätt att närvara vid kommitténs sammanträden och att delta vid överläggningar. Det har däremot inte den expertgrupp som också är kopplad till utredningen. Expertgruppen biträder kommittén i den omfattning som kommittén eller ordföranden bestämmer, enligt regeringen och den förordning som styr arbetet i en kommitté.

All jakt i stora delar av Norrland hotad – Jägareförbundet slår larm

De sakkunniga har rätt att delta vid kommitténs sammanträden och ta del av de handlingar som går ut till kommitténs ledamöter. Experterna har inte motsvarande rätt. När det gäller experterna väljer i stället kommittén på vilket sätt experterna ska involveras. 

I expertgruppen ingår andra intressen än samiska, till exempel Jägareförbundet, flera jurister, skogsförvaltare, med flera.

Speciell arbetsgång

När det gäller vetorätt så finns ingen sådan under kommitténs arbete. Kommitténs ordförande beslutar tillsammans med sekretariatet vilket underlag som ska presenteras för kommitténs ledamöter och sakkunniga. 

– I detta ligger dock naturligtvis ett stort ansvar för att presentera de synpunkter som framkommit till exempel från expertgruppen för kommitténs ledamöter och sakkunniga, uppger Lisa Englund Krafft, huvudsekreterare i utredningen, i ett mejl till Svensk Jakt.

Vem ska få jaga i Norrland – berörda politiker säger nej till samisk ensamrätt

– Beträffande slutresultatet – det vill säga det eller de betänkanden som läggs fram av utredningen – så är det kommitténs ledamöter som beslutar vilka förslag som ska läggas fram. Ledamöterna får enligt kommittéförordningen foga reservationer och särskilda yttranden till kommitténs betänkande. De sakkunniga får foga särskilda yttranden till kommitténs betänkande.

Motsvarande rätt finns inte för kommitténs experter.

Styras av Girjasdomen

I början av september gick det ut en rad promemorior till expertgruppens ledamöter. I dessa dokument redogörs mycket detaljerat vad som ska utredas och av dokumenten framgår också vad som inte ska utredas.

”Prövningen ska styras av slutsatserna i den så kallade Girjasdomen. I denna dom bedömdes Girjas sameby på grund av urminnes hävd ha ensamrätt i förhållande till staten att upplåta småviltsjakt och fiske på mark under statens omedelbara disposition.”

”Om kommittén ska kunna presentera ett förslag inom den tid som getts för första delbetänkandet kan också konstateras att viss schablonisering kommer att krävas vid bedömningen av olika områden.”
Ur en promemoria till expertgruppens ledamöter

I promemorian görs en tolkning av domen och hur utredningen bör förhålla sig till slutsatserna i domen. Värt att notera i denna promemoria är även denna skrivning:

”Om kommittén ska kunna presentera ett förslag inom den tid som getts för första delbetänkandet kan också konstateras att viss schablonisering kommer att krävas vid bedömningen av olika områden. I den mån slutsatserna i någon del efter en djupare analys behöver justeras kommer det dock finnas utrymme för det inom ramen för slutbetänkandet. Det ligger inom ramarna för kommitténs uppdrag i den delen, eftersom de lagförslag som lämnas i första delbetänkandet ska gälla tillfälligt tills en ny permanent lag är på plats.”

På plats inom ett år?

Regeringen vill alltså att lagförslaget som ska tas fram på endast ett års tid ska gälla tillfälligt. Med andra ord kan en ny lag på området, som kan stänga ute många jägare från både småviltsjakt och älgjakt, redan vara på plats inom ett till två år.

S-minister svarar inte på fråga om fjälljaktsutredningen

I ett annat dokument för regeringen ett långt resonemang om Sveriges skyldigheter inom folkrätten, bland annat står följande:

”Av artikel 27 följer också en skyldighet för stater att positivt stödja minoriteternas strävanden att bevara sin särart. Högsta domstolen hänvisar till detta i Girjasdomen när man uttalar att det av bestämmelsen följer att medlemmar av minoritetsgrupper har rätt att utöva sin kultur samt att det kan vara nödvändigt att tillförsäkra samer fortsatt tillgång till mark som de traditionellt har brukat om det utgör en förutsättning för vidmakthållandet av kulturen.”

Utredningen ska ta ställning till om ensamrätten till upplåtelser av jakt enbart gäller småviltsjakt eller om den gäller allt vilt. Foto: Kjell-Erik Moseid

Frågan är om folkrätten säger att det ska vara ensamrätt till dessa markområden för att kunna utöva sin kultur. 

Svaret på denna och många fler frågor är det som utredningen nu ska försöka finna svar på.

Även privat mark

Enligt Gun Fahlander, ordförande i Jägareförbundets fjällråd, finns det en hel del farhågor med utredningen.

– Utredaren har även i uppdrag att titta på rättigheterna på andra marker, även privata, där både samebymedlemmar och markägare har rätt att jaga. Man ska även undersöka om lagen om viltvårdsområden behöver ändras. Den här utredningen kan få en mycket stor påverkan på all jakt, menar Gun Fahlander i ett uttalande på Jägareförbundets hemsida.

”Den korta tiden kommer att göra det omöjligt för utredningen att hinna med att ta hänsyn till de förhållanden som råder i de olika samebyarna och då är risken stor att man bara kopierar Girjasdomen”.
– Gun Fahlander

Hon fortsätter:

Gun Fahlander.

– I regeringens direktiv till utredningen sägs att den ska börja med att fastslå inom vilka områden som samebyarna ska ha ensamrätt till jakten på statens marker. Detta är att börja i fel ände. Viktigare vore att utreda vilka som kan ha rättigheter. Dessutom ska delbetänkandet vara klart redan nästa höst vilket är alldeles för kort tid för en sådan komplex och svår fråga. Den korta tiden kommer att göra det omöjligt för utredningen att hinna med att ta hänsyn till de förhållanden som råder i de olika samebyarna och då är risken stor att man bara kopierar Girjasdomen, säger Fahlander.

Läs mer

• Svensk Jakts  artiklar om utredningen av rennäringslagen