Frilevande mufflon sprider sig i Sverige – ofta till följd av illegala utsättningar och rymningar från hägn. Trots varningar om smittorisk för tamfår, tjuvparningar och betesskador saknar samtliga länsstyrelser förvaltningsplaner för arten. Svaren på en enkät Svensk Jakt ställt till landets myndigheter avslöjar ett utbrett ointresse.

Mufflon har funnits i hägn i Sverige länge, och runt om i landet finns också en del vilda populationer. Samtidigt räknar myndigheter arten som oönskad och vill att den skjuts bort. Några verktyg för att göra så finns dock inte. När väl mufflon etablerats är artens framtid en ren markägarfråga.

Jägare och myndigheter skiljer sig mycket åt i synen på mufflonfåret. På många håll i Sverige ingår mufflon som en art bland flera, som jägarna förvaltar lokalt. Samtidigt ser Naturvårdsverket och länsstyrelser mufflon som en främmande art, som inte hör hemma i den svenska faunan. Jägare som Svensk Jakt pratat med uppskattar mufflon och menar att den är här för att stanna.

Med viss regelbundenhet riktas generell kritik mot intensivkurser för att ta jägarexamen. Mot vissa specifika kursarrangörer är kritiken mer frekvent. Ett exempel är Jägarskolan i Vellinge med Per-Eric Nilsson som instruktör, som dock förnekar att det är några problem med hans kurser.

Med tjusiga bilder på Bosjöklosters slott och påståenden som ”13 000 nöjda kunder kan inte ha fel” och att över 90 procent av kursdeltagarna klarar jägarexamen, lockar företaget Godsjakt elever som vill ta jägarexamen.
Men bakom den glättiga fasaden döljer sig allvarliga missförhållanden och företaget som även ska handla med vapen förlorade sitt vapenhandlartillstånd hösten 2020, då Polisen drog in det.

När Svensk Jakt begär ut handlingarna från Kronofogden gällande företaget Välmående och Äventyr AB visar det sig att ägaren Carl-Fredrik Alwén haft miljonskulder, men också fasta tillgångar som borde gjort det möjligt att ersätta missnöjda kursdeltagare.

En majoritet av länsföreningarna i Jägareförbundet menar att centralorganisationen behöver skära i sina kostnader för att få ekonomin i balans när medlemsintäkterna minskar. De vittnar också om svårigheter att rekrytera folk till förtroendeposter.
Generalsekreteraren Carl-Johan Djurstedt Holm och Mikael Samuelsson, förste vice ordförande i Svenska Jägareförbundet, menar det krävs gemensamma insatser för att vända trenden.

Jägareförbundet har svårt att skapa engagemang ute i länen och att rekrytera till förtroendeposter – samtidigt som medlemstalen sjunker. Det är bilden som framträder i den enkätundersökning som Svensk Jakt genomfört under hösten. Förbundets 22 länsföreningar anser att man måste ”slåss på två fronter”: effektivisera centralorganisationen – och samtidigt investera i lokala aktiviteter för att locka nya jägare och behålla de gamla.

Omkring hälften av de svenska jägarna – 142 293 stycken – är medlemmar i Svenska Jägareförbundet, ett förbund med närmare 200 år på nacken. Frågan är hur väl rustat förbundet är i en samtid där människors ideella engagemang i föreningar minskar för varje år?

– Vi har nöjda medlemmar i dag, men lyfter på stenar för att komma fram till hur vi även i fortsättningen ska vara relevanta, säger Jägareförbundets marknads- och medlemschef Linda Kroon.

Justitieombudsmannen, JO, går inte vidare med allmänningarnas anmälan mot Justitiekanslern, JK. Nu går allmänningarna vidare i frågan om markerna i fjällen och anmäler JK för tjänstefel till åklagare.

Det är en historisk dag när Kiruna kyrka långsamt flyttas genom staden, från sin gamla plats till sin nya. För många invånare är det vemodigt – minnen förknippade med platsen går inte att flytta. Samtidigt påminner flytten om den större omvandling som hela samhället genomgår: en stad beroende av gruvan, men också präglad av konflikter om mark, jakt och framtidens rättigheter.

Justitiekanslern Thomas Bull vill inte pröva svensk lagstiftning i målen där samebyar stämt staten om ensamrätten till jakten och fisket. Han tycker å ena sidan att det vore bra att domstolen en gång för alla prövar upplåtelseförbudet, att samebyar inte får upplåta jakten på statens mark. Å andra sidan tycker JK att det skulle ta för lång tid.

Matti Blind Berg, ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR, anser att det figurerar felaktiga slutsatser och onyanserade diskussioner i spåren efter Girjasdomen. Han berättar också att det fanns långt gångna planer på att låta lokala jakt- och hundorganisationer sköta försäljning av jaktkort inom Girjas område – men att detta sköts i sank från centralt håll inom jägarorganisationerna.

UPPDATERAD TEXT. De första tre jaktveckorna är det stängt för småviltsjakt på fjället inom Girjas område. Dessutom är det bara norrbottningar som får lösa jaktkort. Kritiker menar att även andra samebyar kan komma att införa liknande system om de får ensamrätt att upplåta jakten på statens mark.

Kennelklubbens jakthundskommitté kallar nu ras- och specialklubbarna till ett möte om fjälljaktens framtid. Det berättar Gunnar Petersson, ordförande i kommittén, som också är förvånad över tystnaden i fjälljaktsfrågan.

Det är premiär i fjällen för ripjakt med stående fågelhund, och i de fjällnära skogarna ljuder trädskällarnas ståndskall. Men är dessa jakter snart ett minne blott? I fågelhundsklubbarna råder stor oro över risken att den fria småviltsjakten kan komma att försvinna.

Svenska kennelklubben agerar nu för att staten ska hävda lagen i striden om vem som i framtiden ska bestämma över jakten i fjällen. Kraftig kritik riktas mot Justitiekanslerns agerade.

UPPDATERAD TEXT. I morgon, den 25 augusti, är det ripjaktspremiär. Samtidigt pågår en historisk strid om fjällens framtid. Om staten förlorar riskerar jakten och fisket i stora delar av fjällkedjan att bli en exklusiv rättighet för samebyar – samtidigt som lokalbefolkning, jägare och icke-renägande samer stängs ute. Kritiken mot statens passivitet växer – och ett nätverk varnar nu för att regeringen håller på att släppa ifrån sig folkets rätt till fjällen.

Många jägare har noterat att det kan bli dyrt att handla ammunition nu för tiden. Men det gäller mycket annat också, så vi har tittat lite i kvittobuntarna för att se om ammunitionspriserna har ökat ­snabbare än annat.