Vilka konsekvenser får björnförvaltningen vi bedrivit de senaste decennierna för björnstammen? Redan nu syns resultatet av de senaste årens avskjutning. En sänkt medelålder och hondjursvikter som är högre än på hanarnas på en del håll. Håller vi regionalt på att skjuta sönder björnstammen i Gävleborg, Dalarna och Jämtlands län?

Fredrik Ahlström sköt av misstag en spetshjort under brunstuppehållet. Polisen beslutade att han inte längre var lämplig som vapeninnehavare och återkallade samtliga vapenlicenser. När beslutet överklagades vände Polisen på klacken och gav tillbaka vapnen – innan målet ens nått förvaltningsrätten.

Är Polismyndighetens bedömningar godtyckliga?

Med horn höga som öronen misstog Fredrik Ahlström dovspetshjorten för en kalv. Skottet blev början på en historia där Polisen, som beviljat honom en ny licens en månad tidigare, beslutade att dra in samtliga vapentillstånd. När beslutet överklagades blev det tvära kast i ärendet.

Olika budskap och tolkningar. Polisens hantering av vapenlicenser får skarp kritik av jägare.

Det gulnade lilla häftet utslungar inga stora anspråk, om sådant nu enbart går att söka i utseende- och storleksmässigt hänseende. Men dess titel – Vad är sanning? – sticker ändå ut där den, inklämd mellan några exteriört avsevärt mer imponerande volymer i arbetsrummets bokskåp, utslungar sin eviga fråga mot betraktaren. En i rent språklig mening enkel fråga, endast tre ord lång. Men vars svar inte lika enkelt låter sig fångas.

Samhällets mål – skapat av skogsbruket. Men vad tycker de privata, mindre markägarna? De som faktiskt äger hälften av landets skogsmark, men som också representerar samhället.
Enligt Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, stämmer inte heller deras attityd överens med samhällets mål – som bestämts av skogsbruket.

Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Samebyar får enligt rennäringslagen inte upplåta jakten och fisket på statens mark.
Men förbudet har aldrig prövats av domstol. Frågan är nu hur staten kommer agera i kommande rättsprocesser gentemot de samebyar som stämt staten.

Advokat Peter Danowsky företrädde Girjas sameby, och ser vinsten i HD som en av sina största framgångar i juridikens tjänst.
Han företräder nu de fyra samebyar som likt Girjas stämt staten för att få ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt område på statens mark ovan odlingsgränsen.

Girjasdomen innebär att samebyn och inte staten styr över jakten och fisket inom samebyns område. Högsta domstolens avgörande kan nu få stora konsekvenser för kommande rättsprocesser om makten över jakten och fisket i fjällen. Hans Forssell, som var statens advokat i Girjasmålet, säger nu i en intervju med Svensk Jakt att målet aldrig borde ha gått till rättegång, att domen saknar hållbar juridisk grund – och att den därför framstår som politisk.

Skyddsjaktansökningar på varg strömmar in från tamdjursägare och landsbygdsbor i Gävleborg. Fler vargar fälls på skyddsjakter jämfört med tidigare. Så här förklarar länsstyrelsen jätteökningen.

Efter att Naturvårdsverket på regeringens uppdrag lättade på kriterierna skulle det bli enklare att få skyddsjakt på stora rovdjur. Men hos länsstyrelserna, som beslutar om skyddsjakt, är osäkerheten stor om vad som egentligen gäller. Det visar en enkätundersökning som Svensk Jakt genomfört.

Fler än 300 skyddsjaktansökningar på varg har hanterats av länsstyrelserna under de senaste fem åren. Så här skiljer sig hanteringen av ansökningarna åt mellan myndigheterna.

En polismans slarv med vapen kan inte jämföras med när en jägare begår ett liknande misstag. Det svarar Polismyndighetens ansvarsnämnds vice ordförande på frågor Svensk Jakt ställt med anledning av hur milt poliser som förlagt sina vapen behandlas, medan jägare som gjort detsamma bedöms på ett helt annat sätt.

Laikan flämtar och lägger sig ner i skuggan. Tungan hänger ute. Lika bra att bryta jakten. Klockan är bara 09.30. Det var samma sak i går och förrgår. Det känns inget bra. Ska det vara så här på älgjaktspremiären? Hur kommer det att bli framöver? Vilka konsekvenser får det allt varmare klimatet för jakten och viltet?