Målet om maximalt fem procents skador på skogen genomsyrar hela älgförvaltningen. Ett mål som tagits fram av skogsbranschen och sedan antagits av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men enligt Skogsstyrelsen är fem procent ”samhällets mål”. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) ställer sig frågande.

Är det möjligt för en myndighet att besluta vad som är samhällets mål? Det menar professor Camilla Sandström att det är, utifrån att politiken satt ramarna. Samtidigt framhåller hon att mål som inte nås måste revideras.

Maximalt fem procents betesskador. Samhällets mål. Ditt och mitt – och i mångt och mycket avgörande för älgförvaltningen. Men vem är det egentligen som bestämmer när du och jag tycker att gränsen är nådd – att nu får inte viltet äta mer? Svaret: Skogsstyrelsens via skogsbruket.

Skogsstyrelsen tillhandahåller resultat, presentation och faktiskt det mesta vad gäller älgbetesinventeringen, Äbin. När Svensk Jakt begär att få ta del av grunddata slutar det i domstol.

Den svenska älgförvaltningen genomsyras av älgbetesinventeringen. Maximalt fem procents betesskador accepteras och ligger till grund för den minskning av älgstammen som skett. ”Samhällets mål” kallas det – men är det verkligen ditt och mitt mål när en enskild bransch fått bestämma? Svensk Jakts granskning visar nämligen att målet är framtaget av skogsbruket och anammat av Skogsstyrelsen. Något politiskt beslut finns inte.

Samebyar får enligt rennäringslagen inte upplåta jakten och fisket på statens mark.
Men förbudet har aldrig prövats av domstol. Frågan är nu hur staten kommer agera i kommande rättsprocesser gentemot de samebyar som stämt staten.

Advokat Peter Danowsky företrädde Girjas sameby, och ser vinsten i HD som en av sina största framgångar i juridikens tjänst.
Han företräder nu de fyra samebyar som likt Girjas stämt staten för att få ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt område på statens mark ovan odlingsgränsen.

Girjasdomen innebär att samebyn och inte staten styr över jakten och fisket inom samebyns område. Högsta domstolens avgörande kan nu få stora konsekvenser för kommande rättsprocesser om makten över jakten och fisket i fjällen. Hans Forssell, som var statens advokat i Girjasmålet, säger nu i en intervju med Svensk Jakt att målet aldrig borde ha gått till rättegång, att domen saknar hållbar juridisk grund – och att den därför framstår som politisk.

Skyddsjaktansökningar på varg strömmar in från tamdjursägare och landsbygdsbor i Gävleborg. Fler vargar fälls på skyddsjakter jämfört med tidigare. Så här förklarar länsstyrelsen jätteökningen.

Efter att Naturvårdsverket på regeringens uppdrag lättade på kriterierna skulle det bli enklare att få skyddsjakt på stora rovdjur. Men hos länsstyrelserna, som beslutar om skyddsjakt, är osäkerheten stor om vad som egentligen gäller. Det visar en enkätundersökning som Svensk Jakt genomfört.

Fler än 300 skyddsjaktansökningar på varg har hanterats av länsstyrelserna under de senaste fem åren. Så här skiljer sig hanteringen av ansökningarna åt mellan myndigheterna.

En polismans slarv med vapen kan inte jämföras med när en jägare begår ett liknande misstag. Det svarar Polismyndighetens ansvarsnämnds vice ordförande på frågor Svensk Jakt ställt med anledning av hur milt poliser som förlagt sina vapen behandlas, medan jägare som gjort detsamma bedöms på ett helt annat sätt.

Laikan flämtar och lägger sig ner i skuggan. Tungan hänger ute. Lika bra att bryta jakten. Klockan är bara 09.30. Det var samma sak i går och förrgår. Det känns inget bra. Ska det vara så här på älgjaktspremiären? Hur kommer det att bli framöver? Vilka konsekvenser får det allt varmare klimatet för jakten och viltet?

Parallellt med att poliser förlägger sina tjänstevapen till höger och vänster smäller det också omkring dem. I Polismyndighetens ansvarsnämnds sammanställning för åren 2016–2023 framgår att vådaskott har avlossats vid 80 tillfällen.

När poliser glömmer sina pistoler på offentliga toaletter, på hotellrum eller restauranger straffas de med några dagars löneavdrag. När en jägare körde ifrån sin studsare på en parkeringsplats i Skellefteå dömdes han för vapenbrott och fick sina vapentillstånd indragna. Det är med andra ord skillnad på folk och folk.

Med mindre än ett år kvar av utredningens arbete lägger nu regeringen ner Renmarkskommittén. En utredning som länge varit dödsdömd. Anledningarna till att den nu går i graven är flera.

586 remissvar. Renmarkskommitténs delbetänkande engagerar. Förutom nära 100 remissinstanser har hundratals privatpersoner, föreningar, företag och samebyar engagerat sig och berättat vad de tycker och tänker om utredningens förslag och idéer.

Det är bara samebyar som har jakt- och fiskerätt inom samebyns område. Det konstaterar renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson i en promemoria.

Regeringen har dragit ner på anslagen till naturvårdande åtgärder. Det gäller minskade anslag till Naturvårdsverket som fördelar medlen till länsstyrelserna. Svensk Jakt har granskat vilka konsekvenser denna åtstramning får för det praktiska viltförvaltningsarbetet på myndigheterna – och på sikt för viltet, jakten och jägarna.