Jonas Selberg med sin vorsteh Vinga under en paus i ripjakten. Han, och många jägare med honom, är orolig över fjälljaktens framtid. Foto: Lars-Henrik Andersson

All jakt i stora delar av Norrland hotad – Jägareförbundet slår larm

Den 20 maj i år klubbade regeringen direktiven till den kommitté som ska utreda en ny renskötsellagstiftning. Direktiven, alltså vad regeringen vill att kommittén ska utreda, oroar nu många jägare i norr.

Svenska Jägareförbundet varnar för att all jakt är hotad på statens mark på renbetesfjällen i Jämtland och ovanför lappmarksgränsen i Västerbotten och Norrbotten när renskötsel är tillåten där.

Hans Geibrink.

– Men utredaren har också i uppdrag att titta på rättigheterna på andra marker, även privata, där både samebymedlemmar och markägare har rätt att jaga. Utredaren ska också titta på om lagen om viltvårdsområden behöver ändras. Det innebär att utfallet av den här utredningen kan få en mycket stor påverkan på all jakt, påpekar Hans Geibrink, samordningsansvarig för fjälljaktsfrågor på Jägareförbundet.

 

Träffat utredaren

Han ingår även som Jägareförbundets expert i den parlamentariska kommitté som ska utreda rennäringslagen. Kommitténs ordförande är Eric M Runesson, som även är justitieråd i Högsta domstolen.

Nyligen träffade representanter från Jägareförbundets fjällråd utredaren Eric M Runesson och de sekreterare som bistår utredningen.

På mötet informerades utredaren om Jägareförbundets syn i frågan.

– Jag är mycket, mycket bekymrad, säger Birgitta Isaksson, Kiruna, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten och medlem i fjällrådet.

 

Inhämtar fakta

Gun Fahlander, ordförande i fjällrådet, berättar att utredningen är inne i fasen att inhämta fakta.

Gun Fahlander.

– De ville veta vad vi tycker och vi gavs tillfälle att informera om hur vi ser på utredningen, Girjasdomen och vi gav även en historisk beskrivning av den svenska jakttraditionen i norr. Vi var tydliga med vad vi tycker, nämligen att den mycket stora del av Sveriges yta som utgörs av statlig mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska kunna nyttjas för jakt och fiske på lika villkor av alla som bor i Sverige, säger hon.

 

Framförde synpunkter

Dessutom fick Jägareförbundet möjlighet att framföra sina synpunkter på regeringens utredning:

– Direktiven saknar i viss mån förståelse för frågans vidd i framför allt norra Sverige. Samer utan renskötselrätt kan enligt direktiven ha rättigheter men det finns fler grupper. Girjasdomen öppnar för detta. De renskötande samerna har aldrig varit ensamma i området och är det inte nu heller, säger Gun Fahlander.

Hon fortsätter:

– Utredningen har fått mycket kort tid på sig att komma med förslag om jakt och fiske. Dessutom ska man reda ut de folkrättsliga frågeställningarna. En alltför översiktlig genomgång av folkrätten riskerar att leda till slutsatser som försvårar det fortsatta utredningsarbetet.

Jägareförbundet anser även att Girjasdomen övertolkas av författarna till utredningens direktiv.

 

Fjälljakten är hotad på statens mark på renbetesfjällen i Jämtland och ovanför lappmarksgränsen i Västerbotten och Norrbotten när renskötsel är tillåten där. Foto: Lars-Henrik Andersson

Får inga svar

Jonas Selberg, Kiruna, är en hängiven jägare. Han jagar både skogsfågel, ripa och älg. Han har både en trädskällare och en stående fågelhund.

– Det är fler och fler jaktområden som under hösten blir avlysta på grund av renskötsel, säger han.

Enligt länsstyrelsen i Norrbotten är älgjakt inte skäl för avlysning men Jonas misstänker att det ändå är anledningen till att områden blir stängda för småviltjakt.

– Den äldre generationens renskötare gick det att diskutera med och komma överens. Den yngre generationen går det inte att diskutera med, vi får inga svar när vi frågar om var vi kan ha provområden för våra hundar. Då blir det svårt att samarbeta. Jag tycker det är trist. Fjällen krymper, trots att jägarna nu är färre sedan utländska jägare inte får börja jaga de första tre veckorna.

 

Bo kvar?

Jonas Selberg berättar att det görs avlysningar av jaktområden med kort varsel, vilket gör det svårt att planera. En del har kanske tagit ledigt från jobbet men på väg till jakten kan det ha blivit avlyst.

– Är det någon idé bo kvar här längre? undrar han och förklarar att tillgången till jakt och fiske är en stor anledning till att många bor i Kiruna med omnejd.

 

Stor framgång

Fram till 1993 fick jägarna stå med mössan i hand hos länsstyrelsen och fråga om de fick jaga ripa på fjället. Då var ordalydelsen i rennäringsförordningen att länsstyrelsen kan upplåta jakt. 1993 beslutade regeringen att länsstyrelserna ska upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen.

Det var för många jägare, främst i norr, en av de största framgångarna någonsin. Nu öppnades fjällen och jägarna behövde inte buga och be om jakt eller vara beroende av kontakter med någon sameby.

 

1993 beslutade regeringen att länsstyrelserna ska upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen. Det var för många jägare, främst i norr, en av de största framgångarna någonsin. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ännu allvarligare

Frågan är om det nu blir en återgång till hur det var innan 1993? Av utredningsdirektiven kan det bli allvarligare än så:

”Den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten att upplåta småviltsjakt och fiske, och om denna ensamrätt omfattar jakt på annat vilt än småvilt, ska redovisas i ett delbetänkande senast den 21 november 2022.”

Alltså även frågan om älgjakten på statlig mark, där både ortsbojaktlag och samebyar jagar, är i farozonen.

 

Girjasdomen

Förutom att utredningen ska ta sin utgångspunkt i Girjasdomen, som gav Girjas sameby ensamrätt att upplåta jakten och fisket på sina året-runt-marker, så ska kommittén: ”…bedöma inom vilka delar av statligt ägd mark dels inom åretruntmarkerna, dels ovanför den så kallade lappmarksgränsen när renskötsel är tillåten där, som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske.”

Kommittén ska också ta ställning till om ensamrätten till upplåtelser av jakt enbart gäller småviltsjakt eller om den även gäller älgjakten.

 

Syftet

En del jägare som Svensk Jakt varit i kontakt med menar att direktiven till utredningen är utformade för att avskaffa fjälljakten som den är utformad i dag. Jägarna pekar bland annat på att utredarna ska ta reda på vilka områden samebyarna har eller ska ha ensamrätt till, inte om de ska ha ensamrätt.

Utredningens slutbetänkande ska vara klart 2025.

Birgitta Isaksson, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten och medlem i fjällrådet, är upprörd över att det inte finns något i direktivet som pekar på att hänsyn ska tas till andra grupper i området, exempelvis tornedalingar, kväner och lokalbefolkning.

 

Sida vid sida

Inte heller turismnäringen eller övrigt näringsliv verkar ha beaktats i direktiven.

Birgitta Isaksson.

Birgitta Isaksson anser att regeringens utredning enbart handlar om ensamrätten för samer, hur det ska regleras mellan samebymedlemmar och de samer som inte är medlemmar i sameby.

– Många medlemmar i samebyar har sin huvudsakliga försörjning genom arbete i andra branscher. Vi arbetar tillsammans i vardagen, vi lever sida vid sida, samebymedlemmar och de som inte arbetar med renskötsel. Därför måste lagstiftningen bli modern och anpassad till hur verkligheten, i dag 2021, ser ut. Det är livsviktigt för den sociala tillvaron och framtida kompetensförsörjningen här i norr, säger hon.

 

En utmaning

Eric M Runesson som leder utredningen menar att det är en stor utmaning.

Justiterådet Eric M Runesson. Foto: Högsta domstolen

– Det blir definitivt en utmaning. Och att få med sig alla och att alla förstår lika mycket. Det kommer att kräva överläggningar, diskussioner och möten, säger han till Sameradion & SVT Sápmi.

 

Så säger samerna

Svenska samernas riksförbund, SSR, skriver i ett pressmeddelande:

”Eric M Runesson har lång juridisk erfarenhet och SSR hoppas därmed att utredningen kommer att ha en rättsligt fokus och att kommande förslag kommer att ta avstamp i en rättslig analys.”

– Att samebyarna i lagstiftning skulle tillerkännas de rättigheter som de redan innehar har gällande jakt och fiskeupplåtelser innebär inte att lokala intressen kommer åsidosättas vilket SSR lyft flera gånger. Tvärtom menar vi att en samisk förvaltning av jakten och fisket inte bara kommer att ge renen den betesro som behövs, utan det kommer även att gagna lokalsamhällena, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande för SSR i ett pressmeddelande.

 

Spär på

Den 22 juni beslutade en majoritet i riksdagen att utredningen om en ny renskötsellag utöver samers rätt även ska ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Kjell-Arne Ottosson (KD) sitter med i den parlamentariska utredningskommittén som har sitt första möte den 15 oktober.

Han anser att utredningsdirektiven är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Kjell-Arne Ottosson (KD).

– Jag kommer att protestera mot gången i det hela. Vi vet ännu inte om utredningen kommer att rätta sig efter tillkännagivandet. Vi kanske får veta mer den 15 oktober, säger Kjell-Arne Ottosson.

Han anser att det är fel att först komma med ett delbetänkande redan i november nästa år, innan det är utrett vilka rättigheter som faktiskt ligger till grund för jakten och fisket på statens mark.

– Vi måste börja med grunden, som ska ligga som bas för vidare arbete. Som direktiven ser ut nu riskerar de spä på motsättningarna ännu mer, säger Kjell-Arne Ottosson.

 

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev