I Danmark har man jagat råbock om våren under en längre tid, med en katastrofalt dålig bockkvalitet som resultat. Är det så vi vill ha det, frågar Magnus Johansson när debatten om Jägareförbundets förslag nu rullar vidare.

Som medlem i både Svenska Jägareförbundet och Naturskyddsföreningen får jag en rätt dålig smak i munnen av inlägget om att ekorrjakt är en bra introduktion för unga jägare.

Samtidigt som riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) angriper de båda jägareförbunden för att de får medel ur viltvårdsfonden som jägarna finansierar, får hennes eget parti miljonbelopp direkt ur statskassan. Vilken allmännytta utför Miljöpartiets medlemmar för dessa skattepengar?

Stora klövviltstammar som äter upp skog för långt över 7 miljarder per år hindrar den omställning som Sverige behöver göra för att nå ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle. Det skriver Sveaskog i en replik på Jägareförbundet Västerbottens debattartikel ”Sveaskog behöver tänka om”.

Jag vill dela med mig av en märklig och på sitt sätt skrämmande historia om hur dåligt Polisen sköter sig. Att få ett förordnande som examinator för jägarexamen kan bli rena cirkusen.

I debattartikeln ”Hög tid att aktivera jaktvårdskretsarena” anser skribenten att älgförvaltningsgrupperna fattar odemokratiska beslut. Vi gör mycket i grupperna, men några beslut tar vi inte – varken odemokratiska eller demokratiska.

Jägareförbundets jaktvårdskretsar borde ges yttranderätt i älgförvaltningen.

Vissa jaktmarker som ligger intill kustområden eller utmed med större vägar är extra utsatta för nedskräpning. Att markägare och jakträttshavare som utan ersättning plockar skräp, ska behöva betala för bli av med det är orimligt.

Det fanns ett land där man tjuvlyssnade på diverse människor. Landet försvann och den ökända polisen Stasi likaså. Landet hade en förkortning som var DDR. Nu drabbas svenska medborgare av liknande intrång.

Jägareförbundets agerande är inte tillräckligt för att få till en ändring i vargfrågan. Det är dags för de två jägarorganisationerna att göra gemensam sak för att få till ett upprop mot hur frågan hanteras.

Visst får väl LRF likväl som alla andra ha vilka åsikter man vill, samt fritt få framföra dessa. Problem uppstår då man samtidigt begär att alla andra ska tycka likadant.

Jag läste just artikeln på Svenskjakt.se om att Jägareförbundet föreslår vårjakt på råbock i hela landet. Jag blir mycket förvånad över ordvalen att Jägareförbundet bytt fot, och ändrat ståndpunkt.

Jag läste moderate riksdagsledamoten John Widegrens förslag om en mindre vargstam som kan stärkas genetiskt genom att flytta hit ryska vargar. Här ska fan inte flyttas några vargar. Vi har fullt upp med dem vi har.

Älgen verkar ha gått från att vara skogens konung till att bli skogens parasit.

En känsla av obehag infinner sig när man läser Sveaskogs ansökan om skyddsjakt på 50 älgar i ett område i Lycksele kommun. Jakten föreslås bedrivas från helikopter, från snöskoter och med hjälp av drönare.

Inget media erbjuder så snabb kommunikation till så många berörda som hemsidorna på nätet, och inget media är svårare att få medarbetare till. Att hålla sidorna aktuella är synnerligen viktigt.

Att jaga älg från helikopter låter förstås märkligt. Men i dag är vår älgstam alldeles för stor. En mer rimlig nivå på älgstammen vore hälften av det antal vi har idag.

Politikerna bär ansvaret när vargfrågan får sin lösning genom att människor tar saken i egna händer. Men de kommer knappast att förstå och ta ansvar för oskicket.

Hur ska vi lyckas med älgförvaltningen och nå målet som riksdagen en gång satte upp – ”En älgstam av hög kvalitet i balans med betesresursen”? Det går om vi får verktygen och strävar åt samma håll.