Det nya älgförvaltningssystemet har missgynnat jägarnas inflytande över jakten. Relationen mellan jägare och markägare har försämrats.

I Svensk Jakts enkät beskriver en övervägande majoritet av jägare en påtvingad tystnadskultur där enskilda jägare och jaktlag kan straffas om de öppet ifrågasätter och kritiserar sänkta mål i älgförvaltningen.

Så svarade älgjägarna i Svensk Jakts webbenkät.

Av enkätsvaren framgår att många jägare känner av att jaktlag eller enskilda jägare kan straffas om man är öppet kritisk till den rådande älgförvaltningen.

Rickard Sandström.

– Där känner jag inte alls igen mig. Sveaskog har en jättebra dialog med jägarna, och vi är öppna för att ta emot kritik. Ingen ska någonsin känna sig orolig eller rädd för att kritisera oss, säger Rickard Sandström, jakt- och klövviltschef i Sveaskogs marknadsområde Syd.

Det statliga skogsbolaget Sveaskog säger sig vara bekymrat över svaren i enkäten, där den nya älgförvaltningen anses ha förändrat och försämrat jägarnas inflytande över jakten och viltförvaltningen.

– Det är tråkigt om jägare känner att de har mindre inflytande. Vi vill ha en dialog om förvaltningen, men det är också viktigt att man försöker uppfylla förvaltningens mål om minskade skogsskador, säger Rickard Sandström.

Föra dialog

Helt ovetande om situationen är förstås inte Sveaskog. Båda sidor, såväl jägare som markägare, behöver enligt Rickard Sandström förbättra sitt sätt att föra dialog, att behandla och bemöta varandras åsikter med respekt för olika ståndpunkter och synsätt.

Rovdjuren påverkar

Sveaskog har medvetet jobbat med en sänkning av älgstammen, och det har i vissa fall slagit hårt mot enskilda jaktlag, men även mot jakten på större områden. Sveaskog menar att rovdjuren är en komplicerande och bidragande orsak till konflikter.

– När det finns täta rovdjursstammar, eller stora stammar av annat klövvilt, som dov, då blir det svåra avvägningar, säger Rickard Sandström.

– Det leder till rena intressekonflikter där jägarna vill ha en hög stam för att kompensera för predation av varg och björn. Jag tycker att rovdjuren försvårar förvaltningen.

Oroväckande utveckling

Rickard Sandström ser en oroväckande utveckling med allt tätare och mindre vargrevir i Mellansverige, där förvaltningen aldrig i förväg kan bedöma hur vargstammen ska förvaltas.

– Vilka revir ska skjutas bort? Hur kommer rovdjuren att påverka förvaltningen och jakten? Det är en svår sits och vi märker på våra jägare att många upplever jakten som dålig med lite älg och mycket varg. Rovdjuren kan på det sättet leda till ökade betesskador när jägarna vill kompensera för varg och ha mer älg på markerna, säger Rickard Sandström.

Inom Sveaskog pratar man nu om det nya normala. Att älgjakten och förvaltningen inte kommer tillbaka till 1980-talets modell med stor avskjutning på hösten, lägre vinterstam och en älgstam där hela reproduktionen hanteras genom jakt.

Regleras av varg och björn

Nu är det i stället varg och björn som styr och reglerar det möjliga. Här prövar sig Sveaskog fram tillsammans med myndigheter, vargforskare och andra skogsbolag, Rickard Sandström beskriver det som ”ett mörker”.

Sveaskog vill både ha en minskad älgstam, men också färre rovdjur. Dessutom tydliga signaler och en rovdjursförvaltning som är förutsägbar, men i dag är situationen en annan.

Många jaktlag tror inte längre på den nya förvaltningsmodellen, och en klar majoritet av jägarna i vargbältet, men också i norra Sverige, tror inte att det i framtiden går att bedriva en meningsfull älgjakt.

Förstår oron

Rickard Sandström kan delvis förstå den oron. Den kan också var sann.

– Ja, tidvis. Kanske inte att man helt ställer in jakten i ett älgskötselområde, men med ett högt lokalt rovdjurstryck kanske det inte finns utrymme för annat än kalvjakt.

Nått acceptabla nivåer

Inför kommande jaktsäsong förändrar Sveaskog sin prissättning för älgjakten i delar av Gävleborg och Dalarna, jaktmarker som är starkt påverkade av björn och varg. Här menar Sveaskog att älgstammen nu nått acceptabla nivåer och att en förändring med fällavgifter i stället för ett pris per hektar jaktmark gynnar jägarnas möjligheter till lokala anpassningar.

Skogsbolag sänker priset för älgjakt

– Här är betesskadorna på en nivå som politiken och skogsbranschen strävat mot. Det har varit en medveten sänkning, men med det rovdjurstryck vi har så ser vi också att det slår väldigt olika. Därför har Sveaskog tagit beslutet att återgå till en prismodell där jägarna utöver en grundavgift betalar för de älgar de faktiskt fäller, säger Rickard Sandström.

Lägre priser

Modellen ska enligt Sveaskog ge lägre pris på älgjakten i delar av Dalarna och Gävleborg, i Los-Voxna, Ore, Hamra, Glöte, Ljusdal och Ramsjö, och berör uppskattningsvis 1.000 jägare på 236.000 hektar av Sveaskogs marker.

Men den kommer inte att införas över hela Sveaskogs markinnehav.

– Generellt är nivån på skogsskador orsakade av klövvilt fortfarande oacceptabelt hög i Sverige, säger Rickard Sandström.

Läs även:

• Jägare sågar skogsbolagen i Svensk Jakts enkät om älgjakt

• Jägarna tystade i älgdebatten

• SCA: ”Samarbetsklimatet är på det stora väldigt bra”

• Jägarna har en dyster syn på framtidens älgjakt