Det är inte bara i Sverige som antalet fällda älgar minskar, även i Norge rapporteras nu om sjunkande siffror.

Svensk Jakts fjärde nummer 2023 är fullmatat med jakt. Bland annat granskas älgförvaltningen, jackor testas och ett jaktlag berättar om hur de på besynnerliga grunder blev av med jaktarrendet.

Kritiken lät inte vänta på sig när Holmen skog plogade upp skogsbilvägar för att kunna jaga älg i meterdjup snö inom Björna älgskötselområde i Västernorrland i slutet av januari.

I åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat de förutsättningar och utmaningar som det svenska älgförvaltningssystemet står inför. Med misstroende mellan de inblandade, skilda målbilder och delade meningar om nuläget.

Med många röster synliggjorda genom artikelserien har engagemanget för älgförvaltningen och viljan att förbättra den visat sig vara stort.

Artikelserien om älgen på Svenskjakt.se visar på problem inom älgförvaltningen som finns i hela landet. Att rädda älgstammen är högprioriterat.

Nu är älgjakten över och det börjar bli dags för älgförvaltningsgruppen att planera den fortsatta förvaltningen av vår nationalsymbol. Älgstammen fortsätter att minska kraftigt i de södra delarna av Härjedalen. Orsaken är ett för högt rovdjurstryck och en för stor avskjutning under en följd av år.

Vid ett tillslag mot en gård i Västernorrland 2019 hittade Polisen bland annat modifierade vapen och stora mängder kött. Nu tas fallet med tjuvjaktshärvan i Sollefteå upp i rätten.

Med åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat komplexiteten inom älgförvaltningen. Nu får du möjlighet att framföra din åsikt om hur förvaltningen kan utvecklas.

Avskjutningen av älg har aldrig varit så långt från de uppsatta målen som nu sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk jaktåret 2012-2013. Faktum är att inte ett enda län verkar nå målen det senaste jaktåret.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Jägarna kallar till krismöte. Ordföranden vill fira med tårta.
När de skogliga målen är uppnådda vill den ena sidan fira att planen lyckats. Den andra anser att älgstammen är på väg mot utrotning.

Är det nu, när man närmar sig målen för skogsskadorna, som förvaltningsarbetet sätts på riktigt prov?

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.

För att bevisa sin tes om att länsstyrelsen inte har tillräcklig kunskap att förvalta älgstammen hållbart lämnade jägarna in en ”överdriven” skötselplan. Trots att målen inte nåtts på flera år nära på dubblade de sitt eget avskjutningsmål. Men myndigheten godkände utan några större krusiduller.

Det är kris i älgskogen och jakten styrs mot utrotning. Men varken markägarrepresentanter eller myndigheter lyssnar, menar jägarna. I ett försök att få gehör kallade nyligen jägare i östra Hälsingland, länsstyrelsen till ett krismöte.

Älgjakten är nu avslutad. I Dalarna fälldes strax över 5.000 älgar i länet, att jämföra med det planerade jaktuttaget på 6.631 älgar. Bara ett av länets 14 älgförvaltningsområden klarade att nå sin målsättning för avskjutningen. Nu slår länsstyrelsen larm.

Om man på Holmen tror att problemen med betesskador löser sig genom att jaga dräktiga hondjur och några älgkalvar i djupsnö, har man tappat greppet om verkligheten. Däremot kommer skogsbolaget längre från den samsyn man säger sig eftersträva.

Älgpremiärdagen inleds med att Jonas ­Backman drar ett pass som ­givits namnet ­Bomposten. När jaktdagen är över kan det vara dags för ett namnbyte …