Den älgstam vi har i dag är inte värd namnet. I nuläget är stora delar av Sverige icke jaktbara områden.

Frågan vem som tar den sista älgen är mer aktuella nu än någonsin tidigare, även om älgen har varit utrotningshotad historiskt. Då, på grund av en svältande landsbygdsbefolkning. I dag består hoten av aktivister i många skepnader, där inte minst myndigheterna spelar en aktiv roll.

En älgstam i fritt fall. Så kan de senaste årens resultat av älginventering och avskjutning beskrivas. Därför vill Svenska Jägareförbundet nu veta vad medlemmarna tycker och tänker om älgjakten.

Konkurrensen om foder har ökat då stammarna av övrigt klövvilt växer. Vilket ansvar tar vi jägare för att hålla nere andra klövviltstammar till förmån för älgen?

Älgstammen i Blekinge är under hård press. I stora delar av länet har man inte längre en jaktbar stam, inom vissa områden är älgtätheten en älg per tusen hektar i vinterstam. Enligt Jägareförbundets länsansvariga konsulent är det hög tid för markägare och jägare att bestämma om det ska finnas älg i hela länet i framtiden.

Det är inte bara i Sverige som antalet fällda älgar minskar, även i Norge rapporteras nu om sjunkande siffror.

Svensk Jakts fjärde nummer 2023 är fullmatat med jakt. Bland annat granskas älgförvaltningen, jackor testas och ett jaktlag berättar om hur de på besynnerliga grunder blev av med jaktarrendet.

Kritiken lät inte vänta på sig när Holmen skog plogade upp skogsbilvägar för att kunna jaga älg i meterdjup snö inom Björna älgskötselområde i Västernorrland i slutet av januari.

I åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat de förutsättningar och utmaningar som det svenska älgförvaltningssystemet står inför. Med misstroende mellan de inblandade, skilda målbilder och delade meningar om nuläget.

Med många röster synliggjorda genom artikelserien har engagemanget för älgförvaltningen och viljan att förbättra den visat sig vara stort.

Artikelserien om älgen på Svenskjakt.se visar på problem inom älgförvaltningen som finns i hela landet. Att rädda älgstammen är högprioriterat.

Nu är älgjakten över och det börjar bli dags för älgförvaltningsgruppen att planera den fortsatta förvaltningen av vår nationalsymbol. Älgstammen fortsätter att minska kraftigt i de södra delarna av Härjedalen. Orsaken är ett för högt rovdjurstryck och en för stor avskjutning under en följd av år.

Vid ett tillslag mot en gård i Västernorrland 2019 hittade Polisen bland annat modifierade vapen och stora mängder kött. Nu tas fallet med tjuvjaktshärvan i Sollefteå upp i rätten.

Med åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat komplexiteten inom älgförvaltningen. Nu får du möjlighet att framföra din åsikt om hur förvaltningen kan utvecklas.

Avskjutningen av älg har aldrig varit så långt från de uppsatta målen som nu sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk jaktåret 2012-2013. Faktum är att inte ett enda län verkar nå målen det senaste jaktåret.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Jägarna kallar till krismöte. Ordföranden vill fira med tårta.
När de skogliga målen är uppnådda vill den ena sidan fira att planen lyckats. Den andra anser att älgstammen är på väg mot utrotning.

Är det nu, när man närmar sig målen för skogsskadorna, som förvaltningsarbetet sätts på riktigt prov?

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.