Den låga älgavskjutningen i Norrbotten skapar debatt men också förvirring i jägarleden.  

8 515 älgar fälldes i Norrbotten säsongen 2023/2024. Inte sedan drygt 20 år tillbaka i tiden har det fällts så få älgar i Norrbotten. 

60 procent

Samtidigt var tilldelningen 14 296 älgar i länet. Sett ur det perspektivet ligger fyllnadsgraden på cirka 60 procent. En differens med 5 781 älgar. 

Men länsstyrelsen menar att skillnaden inte är så stor egentligen, sett till avskjutningsmålen i älgförvaltningsplanerna. 

Då har det fällts drygt 2 000 färre älgar i Norrbotten. Enligt älgförvaltningsplanerna låg avskjutningsmålet för länet på 10 859 älgar. 

– Om vi hade tilldelat lika många älgar som målet i förvaltningsplanerna så hade vi inte nått upp till målen eftersom alla inte kommer att skjuta fullt av olika anledningar. Det är en av förklaringarna till varför nyttjandegraden är låg när vi tittar på vad som är tilldelat kontra vad som är fällt, säger Michelle Granlund på enheten för naturresurs och rennäring på länsstyrelsen i Norrbotten.

”Nära målet”

För att nå målen med älgförvaltningsplanerna tilldelas mer älgar än vad som är målet i älgförvaltningsplanerna, menar länsstyrelsen. 

I tisdags gick länsstyrelsen ut med ett uttalande i frågan på sin hemsida. 

Där skriver länsstyrelsen följande: 

”Sett till målet i älgförvaltningsplanerna ligger avskjutningen av handjur nära målet. I vissa älgförvaltningsområden har man skjutit mer handjur än vad som var målet. För hondjuren och kalvarna ligger däremot nyttjandegraden för älgförvaltningsplanerna lägre. I förvaltningen är målet att ha en jämn könsfördelning i avskjutningen.” 

Det fick Jägareförbundet att reagera. 

– Det kan tolkas som att jägarna borde skjutit fler älgkor och färre tjurar. Länsstyrelsens utspel kan misstolkas, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Norrbotten. 

Ser ett problem

Jägarförbundet menar att fördelningen mellan tjur och kor är på en fullt acceptabel nivå, särskilt om tanken är att höja medelåldern på korna för att få en bättre reproduktion i framtiden. 

– Däremot kan det totala antalet vuxna tjurar som fälldes vara ett problem i kombination med att andelen kalv i avskjutningen var låg. Det riskerar att vi får för få kapitala tjurar i markerna som kan betäcka korna tidigt och därigenom få en tidig kalvning nästkommande år, säger Björn Sundgren som menar att fördelningen mellan vuxna älgar och kalv är en viktigare nivå att hålla än fördelningen mellan tjur och kor, sett ur ett kvalitetsperspektiv. 

”Ger en märklig bild”

Björn Sundgren anser att jägarnas förtroende för älgförvaltningen riskerar att försämras kraftigt. 

– Är markägarsidan, länsstyrelsen och förvaltningsgrupperna rädda om dagens förvaltningssystem kan de inte gå ut öppet och säga att vi delar ut 14 500 älgar men tänk på att det bara ska fällas 10 500 älgar. Det riskerar att ge jägarna en märklig bild av systemet, säger Björn Sundgren som anser att differensen mellan älgförvaltningsplanen och tilldelningen egentligen är ett internt arbetsmaterial för älgförvaltningsgrupperna och länsstyrelsen.

– Det de gör nu riskerar att slå undan fötterna för hela systemet där förvaltningsgrupperna riskerar att tappa styrförmågan. Vi tycker att dagens älgförvaltningssystem har brister men det bör snarare justeras än förändras i grunden. Men för att det ska vara möjligt krävs att jägarkåren har förtroende för systemet; att mål och planer har acceptans och är begripliga, säger Björn Sundgren. 

”Fri avskjutning”

Han berättar att vissa älgförvaltningsområden i Norrbotten har tilldelningar som ligger mycket högt över avskjutningsmålet i förvaltningsplanen. 

– I Kiruna och Gällivare ligger fyllnadsgraden på lite drygt 50 procent sett till skillnaden mellan tilldelning och avskjutningen, medan fyllnadsgraden sett till avskjutningsmål och faktiskt avskjutning ligger på 91 procent. Det är alltså tilldelat dubbelt så många älgar som man räknar med ska fällas. Det innebär i praktiken i det närmaste fri avskjutning, säger Björn Sundgren. 

Efterlyser rimliga siffror

I Kiruna och Gällivare finns relativt många små jaktlag med en vuxen eller en kalv och minskar tilldelningen riskerar dessa jaktlag att inte få någon älg att jaga. 

– Älgförvaltningsgrupperna måste skapa planer med ett rimligt antal älgar att fälla och som ligger mer i linje med faktisk tilldelning och slutlig avskjutning. Sker inte det kommer förvaltningen att tappa sin legitimitet vilket kan medföra att jaktlagen tar över förvaltningen utan någon som helst styrning, säger Björn Sundgren.

Orsaken till den låga avskjutningen menar Jägareförbundet beror på att antalet älgar i Norrbotten har minskat under flera år, det finns helt enkelt färre älgar i skogarna. 

– Jaktlagen tycker att älgstammen har sjunkit tillräckligt eller för mycket och håller igen sin avskjutning medvetet. En tidig vinter, kyla och snö i oktober minskade till viss del intresset bland jägarna för att fortsätta jaga och kalvavskjutningen tappade lite fart i slutet av säsongen.