I början av mars beslutade Länsstyrelsen Blekinges om tillstånd för en fastighetsägare att bedriva skyddsjakt på en älgko och en kalv under hela mars månad, för att förhindra skador på tallungskog.

Föreningen Sveriges jägares ordförande Thomas Ekberg ansåg att länsstyrelsens beslut var felaktigt och överklagade det till Naturvårdsverket. Bland annat pekar han på det etiskt tveksamma i att jaga högdräktiga älgkor i vårtid, och att Blekinges älgstam är så försvagad att hondjuren behövs för att den ska ha en chans att återhämta sig.

Direkta berörda

Nu har både Naturvårdsverket och Förvaltningsrätten i Växjö slagit fast att Thomas Ekbergs förening saknar talerätt i ärendet.

Båda instanserna hänvisar till förvaltningslagen och slår fast att endast den som är direkt berörd av ett beslut och vars situation påverkas på ett inte obetydligt sätt har rätt att överklaga.

Enligt förvaltningsrätten påverkar inte länsstyrelsens beslut föreningen på ett sådant sätt att de har talerätt i frågan.

Det finns inte heller några bestämmelser i jaktlag eller jaktförordning om vilken som har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut.

Inget skydd för älg

Domstolen har också vägt in om föreningen har talerätt enligt Århuskonventionen. Det vill säga om man har samma rätt att överklaga jaktbeslut på älg, som diverse värnarorganisationer har för att få överklaga jakt på stora rovdjur.

Även i det avseendet går förvaltningsrätten på Naturvårdsverkets linje. Älg omfattas inte av art- och habitatdirektivet och har därför inte tilldelats något särskilt skydd inom EU, konstaterar man.

Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, där det krävs prövningstillstånd för att ärendet ska tas upp.