I förra numret av Svensk Jakt Nyheter berättade sägverksägaren Karl Hedin att han knappt hittar några älgskador i timret.
Jag har en personlig uppfattning efter att ha sett hur det kan se ut när stockar från gallringar sågas, hävdar Åke Granqvist på Bergvik Skog AB.
I byggvarubutiker får man se en annan bild. Men jag kanske ser mer än den vanlige kunden ser, lite miljöskadad blir man i det här jobbet, skämtar Åke Granqvist.
Han känner till att Karl Hedin tycker om att jaga älg:
Han vill ha så mycket älg att jaktlaget kan jaga hela hösten. Jag vet det för han jagar delvis granne med mitt jaktlag.
Det är tråkigt att Karl Hedin vill gå ut så här. I den ställning som han har i en för Sverige mycket viktig näring är det konstigt att han hävdar detta.

Massaved i stället
Det går inte att veta säkert var-ifrån det klentimmer han sågar och visar upp för Svensk Jakt verkligen kommer. Det kan ju komma från små träd i en slutavverkning lika väl som från en gallring, påstår Åke Granqvist.
Kommer det från en slutavverkning bör skadenivån vara låg. De älgskadade träden hamnar i massavedshögen direkt i skogen när förarna kan se
skadan på trädets utsida.
En stor del av det klentimmer som sågas på Karl Hedins sågverk i Krylbo påstods i decembernumret komma från gallringar i Stora Ensos skogar de som nu heter Bergvik Skogs skogar.
Och jag vet hur våra skogar ser ut efter omfattande inventeringar. I de bestånd som vi nu gallrar där är två tredjedelar av träden skadade av älgbete, säger Åke Granqvist.
Och det är ju möjligt att han har rätt. Men Karl Hedin kan ju också ha rätt. Ord kan alltså stå mot ord.
Eller så står inte ord mot ord. Det kanske bara är så att man upplever älgskadorna mest från skogens respektive från sågverkets horisont och därför blir bilden av verkligheten så olika.

Karl Hedin står på sig

Skogsindustrierna och Åke Granqvist bygger sina resonemang på hypoteser. När de inte stämmer med verkligheten har de svårt att erkänna det. Ungefär så resonerar sågverksägaren Karl Hedin kring Åke Granqvists kommentarer.

Min uppfattning om hur det går till i skogen är att det är väldigt svårt för en maskinförare att se gamla skador ute i fält. Barkgnaget har vallats över. Därför tror jag inte att så mycket kan nedklassas redan i fält.
Granqvist bygger sitt resonmang på hypoteser. Han äger inget sågverk. Sättet som han räknat skadekostnaderna på stämmer inte. Då är det svårt att erkänna det, menar Karl Hedin.

Gallrats bort
En viktig förklaring till att älg-skadorna inte ger så stora förluster när gallrat virke sågas är att många skador redan har försvunnit vid röjningarna. Det är Karl Hedins bedömning.
Om det leder till att bestånden blir för glesa kan vi börja utveckla problemställningen och diskutera sakligt om det och se vad som kan göras åt det, säger Karl Hedin.