Svensk Jakt granskade i vintras frågan om skyddsjakt på varg. I den granskningen kunde Svensk Jakt bland annat berätta att Naturvårdsverket redan 2015 utrett frågan om hur skyddsjakten på varg kan utvecklas. Men ingenting har hänt sedan dess.

Så vill Naturvårdsverket utveckla skyddsjakten på varg

Frågan är nu om Centerns utskottsinitiativ och det betänkande som ska debatteras i riksdagen till veckan verkligen leder till förändringar. Eller om det blir ett tillkännagivande som läggs på hög av regeringen.

Se över riktlinjerna

Jägareförbundets vargexpert Gunnar Glöersen menar att det viktiga är att riktlinjerna för skyddsjakt nu ses över. Jägareförbundet vill att skyddsjakt ska kunna beviljas redan efter ett första vargangrepp på hund. I våras vände sig Svenska Jägareförbundet och Svenska Kennelklubben gemensamt till Naturvårdsverket och näringsdepartementet, för att få förändring på reglerna för skyddsjakt efter vargangrepp på jakthundar.

Förbund gör gemensam sak om skyddsjakt på varg

– De gamla riktlinjerna bygger på en situation som rådde för 15 år sedan, säger Gunnar Glöersen. Därför är det viktigt se över dessa.
Han förstår däremot inte Socialdemokraternas brasklapp att en sådan översyn påverkar budgeten.

Gunnar Glöersen, jakltvårdskonsulent och vargexpert vid Jägareförbundet. Foto: Olle Olsson

Miljoner till vargflytt

– Regeringen är beredd att satsa flera miljoner kronor på att flytta vargar. Att se över riktlinjerna kan inte kosta många kronor. Det finns ju dessutom redan en utredning från 2015 som Naturvårdsverket kan få i uppdrag att se över om det är något som behöver justeras sedan den togs fram, säger Gunnar Glöersen.
Han menar att det inte handlar om lagändringar, utan om att tolka de möjligheter lagen ger.

Tokigt

– Det som är tokigt är att det finns länsstyrelser som fortsätter hävda att det finns vargar som är mer eller mindre benägna att döda hundar och att man därför inte ska bevilja skyddsjakt. Detta hävdar bland annat länsstyrelsen i Värmland där det på kort tid dödats två hundar i samma område. En hund blev till och med dödad på gården. Det är det här som det måste bli ändring på. Det handlar om gamla tumregler som används som om de vore lag, säger Gunnar Glöersen.
Han menar att det absolut viktigaste när det gäller frågan om en förenklad skyddsjakt är att riktlinjerna ses över och anpassas till nu rådande situation.

”Det handlar om gamla tumregler som används som om de vore lag”

Förändring på riktigt

– Det är det som krävs för att det ska bli någon egentlig förändring.
Socialdemokraterna var i stort sett överens med Centern angående det betänkande som justerades i veckan. Skillnaden mellan partierna är att S tycker att förslagen påverkar budgeten och att det därför är i budgetprocessen som förhandlingarna om förslagen ska ske.
– Det är i sådana förhandlingar man kan göra skillnad på riktigt. Vi behöver tillföra en del pengar, säger riksdagsledamoten från Västerbotten, Isak From (S), som även sitter med i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
Han fortsätter:
– Vi behöver även uppdatera Viltskadecenters rekommendationer.

Naturvårdsverket tog redan 2015 fram en rapport om att utvecklas skyddsjakten, varför har ingenting hänt sedan dess?
– Jag kan bara hänvisa till regeringsförhandlingar och budgetprocesser som kommit i vägen. Tyvärr, säger Isak From. Vi är beredda att ta alla de här frågorna rörande skyddsjakt vidare.
Han säger också att det inte är lätt att balansera i vargfrågan med samarbetspartierna Liberalerna och Miljöpartiet.
– Det är inte helt lätt att komma överens med dem.

Har ni i utskottet fört något resonemang runt problematiken med jakthundar som blir vargdödade?
– Ja, idag behövs det ett antal angrepp på hund innan man beslutar om skyddsjakt. Det är inte rimligt. Blir hunden attackerad så är det av en varg som har ett avvikande beteende som man definitivt bör ha skyddsjakt på. Vi har även diskuterat förenklad skyddsjakt runt gårdar, men där kom vi inte vidare, säger Isak From.

Vilket är ert budskap, från politiken, till de jägare med hundar som drabbas av vargangrepp och till de jägare som inte vågar släppa sina hundar på grund av risken för vargangrepp?
– Man kommer aldrig komma undan angrepp helt och hållet. För att få acceptans för rovdjursförvaltningen och en ökad tilltro krävs snabbare skyddsjaktbeslut. Det är vår tydliga ambition att besluten ska kunna tas snabbt. I Västerbotten till exempel beviljas skyddsjakt på björn över telefon medan det i andra län tar lång tid. Vi lever ju ändå under samma lagstiftning, säger Isak From.
Det betänkande som justerades kommer utmynna i ett tillkännagivande till regeringen. Till veckan blir det debatt och beslut i riksdagen.

Riksdagen. Här kommer skyddsjakt på varg debatteras kommande vecka. Foto: Lars-Henrik Andersson

Vad tror du kommer hända med betänkandet?
– Regeringen lägger det i högen med alla andra tillkännagivanden, men vi kommer driva de här frågorna vidare i budgetförhandlingarna med de andra partierna. Vi är öppna för alla de åtgärder som Centern föreslår och tycker att vi borde göra något tillsammans. Det arbete miljö- och jordbruksutskottet lagt ner är både bra och viktigt, säger Isak From.

Orsakar skada

Värmlänningen Kjell-Arne Ottosson (KD), är även han ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Han anser att det viktiga är att en varg som orsakar skada, snabbt ska kunna skyddsjagas, oavsett om den är genetiskt viktig är eller ej.
– Misstron mot rovdjurspolitiken är ofantligt stor. Därför måste vi agera för att skapa någon form av tilltro, annars tar folk lagen i egna händer, säger han.

Vargmotioner

Kjell-Arne Ottosson påpekar att det finns riksdagsmotioner som också handlar om skyddsjakt på varg och som kommer behandlas under våren.
– Under den hearing vi hade i samband med Centerns utskottsinitiativ i skyddsjaktfrågan sade man från Viltskadecenter att riktlinjerna måste uppdateras. De skrevs i en annan tid med en annan vargtäthet. Sedan återstår att se vad regeringen väljer att genomföra, säger Kjell-Arne Ottosson.