Fråga 10 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under mandatperioden 2018–2022 uttalade en riksdagsmajoritet vid flera tillfällen att det var nödvändigt att bilda en jakt- och viltmyndighet med placeringsort utanför Stockholm. Något som yttrades i flera tillkännagivanden till dåvarande regering. Tidöregeringen har utrett frågan, men inte inrättat någon ny myndighet.
Ska en ny viltmyndighet som också tar över hanteringen av vapenlicenser bildas? Om ja, när ska den vara på plats?

Fråga 9 i Svensk Jakts partiledarenkät:
Under många år har regeringar och myndigheter krympt jakten. Det gäller i synnerhet jakten på fågel där sju arter försvunnit ur jakttidtabellen de senaste 25 åren – bland annat ejder, brunand och enkelbeckasin – utan att några särskilda biologiska skäl har talat för det. Ytterligare tre föreslås utgå vid nästa jakttidsbeslut och utöver det blir jakttiderna allt kortare, till exempel på kråkfåglar.
Vilka faktorer anser du ska vara avgörande när jakttidsbeslut tas?

Medan lantbrukare har fått ersättning för sina kostnader i samband med utbrottet av afrikansk svinpest i Västmanland har skogsbruk, skogsindustri och besöksnäring i stort sett blivit utan. Jägarna, som la ner ett ofantligt arbete på att bekämpa sjukdomen, blev närmast helt utan ersättning för jaktarrenden de betalat men inte kunde utnyttja.

Med beslutet om nya jakttider går regeringen emot flera av sin expertmyndighets förslag. Det handlar bland annat om jakten på älg och rådjur. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ser inga konstigheter med det, utan säger till Svensk Jakt att hänsyn har tagits till remissinstansernas synpunkter och att jakttiderna grundas på en samlad politisk bedömning. Jägareförbundet är försiktigt positiva.

Regeringens nya kommunicerade referensvärde för den svenska vargstammen på 220 individer har meddelats EU, via Naturvårdsverket. Nu måste myndigheten på relativt kort tid, tillsammans med länsstyrelserna, ta fram nya regionala miniminivåer.

Det svenska referensvärdet för varg justeras – och Naturvårdsverket får i uppdrag att tillsammans med Norge och Finland ta fram en gemensam förvaltningsplan för vargpopulationen. Detta för att Sverige i en sådan samförvaltning ska ansvara för färre vargar än i dag. Det berättar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i en intervju med Svensk Jakt.

Bestämmelsen i paragraf 28 föreslås bli mindre restriktiv för att jägare enklare ska kunna försvara sina hundar vid vargangrepp. Det avslöjar regeringens utredare Marcus Isgren, som ska överlämna sin utredning i slutet av november, men som lättar lite på förlåten redan nu.

Trots att annat sas under gårdagens pressinformation ska utredaren av skjutbanor lämna förslag på vad som kan göras för att hindra kriminella att få tillgång till anläggningarna.

Svenska Jägareförbundet ser mycket positivt på att regeringen nu utreder skjutbanorna, men önskar samtidigt att mer ska göras för att säkra jägarnas tillgång till övningsskytte här och nu.
– I dagsläget läggs skjutbanor ner kontinuerligt, vi vill se en paus av de processer som pågår – sanerings- och bullerärenden – under tiden som utredningen pågår, säger Carl-Johan Djurstedt Holm, generalsekreterare i Svenska Jägareförbundet.

Med en utredning vill regeringen undersöka vad som kan göras för att säkra befintliga skjutbanors framtid och för att anlägga nya banor. Utredare blir den i skyttekretsar välkända Pia Clerté.

Regeringen har tillsatt en utredning om huruvida konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att även omfatta behandling och förvaring av levande djur. Tidigare i år – i april – fick Konsumentverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en branschöverenskommelse inom djursjukvården om publicering av prisinformation för vanliga åtgärder och behandlingar.

Tillsättandet av en utredning som skulle se över rennäringslagstiftningen har hamnat i politisk långbänk. Ett utkast till direktiv till utredningen ratas mer eller mindre av Liberalerna. Och nu växer frustrationen bland övriga regeringspartier.

Efter fyra år med den SD-stödda Tidöregeringen lyser några gröna bockar i regeringens att-göra-lista med viktiga jaktfrågor. Men det är de röda kryssen som dominerar, även om vissa steg har tagits för att uppfylla de löften som gavs till landets jägare innan förra valet.

I dag, den 1 juli, inleds ett nytt jaktår. Nu börjar också en ny jaktlag att gälla.

Söndagens återupptagna årsstämma inleddes med att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) besökte Öster Malma och deklarerade att han står upp för jakten och jägarna.

Det är långt ifrån säkert att det blir någon utökad skyddsjakt på älgkalv. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) är tveksam till Naturvårdsverkets förslag.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) försvarar regeringens linje om lättnader i reglerna för skyddsjakt. I en intervju med Svensk Jakt betonar han att växande viltskador på jordbruket måste kunna hanteras tidigare och mer effektivt.

Svenska Jägareförbundet riktar nu skarp kritik mot Naturvårdsverkets arbete med nya jakttider. Förbundet anser att myndigheten frångått sina egna principer och att processen brister så allvarligt att regeringen bör förlänga nuvarande jakttider och göra om arbetet från början.

Viltskadeanslaget för 2026 minskade med tio miljoner kronor jämfört med 2025. Detta innebär konkret att länsstyrelser har mindre handlingsutrymme att ersätta drabbade djurägare och lantbrukare.