Enligt Peter Kullgren har Naturvårdsverkets förslag varit utgångspunkten när beslutet om nya jakttider beretts i Regeringskansliet och beslutats av regeringen. Landsbygdsministerns säger att jakttiderna är utformade efter grundtanken att viltförvaltningen ska bygga på viltets biologiska förutsättningar.

Regeringen går emot sin egen expertmyndighets förslag på flera punkter. Hur ser du på det?

– Vi går på flera remissinstansers synpunkter i stället. Myndigheters arbete är en sak, men många förslag går ut på remiss för att vi ska kunna göra en politisk bedömning. Att från politiskt håll ta hänsyn till väl motiverade synpunkter och förslag från andra instanser än våra myndigheter sker inom alla områden, så det är inget konstigt med det.

Kritik mot älgjakt

Peter Kullgren tar jakttiden på älg som exempel, där Naturvårdsverket föreslog skyddsjakt på kalv i tallungskog på eget initiativ, under tiden februari–april. Något som kritiserades av bland andra Jägareförbundet som menade att det i praktiken skulle innebära allmän jakttid på älgkalv.

– Regeringen anser att det inte är rimligt att öka jakttrycket, när vi samtidigt har ambitionen att ha en livskraftig älgstam i Sverige. Det är en samlad bedömning utifrån politiska aspekter, men också en värdering av vad vi tycker är viktigast i det här läget. Älgen är en stark symbol för Sverige och antagligen det viktigaste jaktviltet vi har. Få människor tycker det känns bra att älgen är rödlistad.

Naturvårdsverket föreslog jakt på råget och kid i februari i hela landet. I ert beslut stannar det vid jakt på kid. Hur resonerar ni där?

– I grunden är det en klassisk jägarmässig bedömning, att inte skjuta moderdjuret utan att jaga endast på avkastningen. Förhoppningsvis kan den här kompromissen få en bättre acceptans från jägarhåll. Om vi lyckas balansera de olika intressenas åsikter som innebär att ingen sida är helt nöjd har vi antagligen gjort ett bra jobb.

Kråkjakten oförändrad

Regeringen har också gått emot myndighetens förslag om radikalt kortad jakttid på kråka, kaja och skata och behåller jakttiden som den är i dag. Peter Kullgren förklarar det med att man tagit hänsyn till remissinstansernas åsikter.

– Vi har fått omfattande synpunkter på det förslaget. Från jägarhåll, men också från jordbruks- och markägarintressen. Det är en viktig predatorjakt som vi tycker ska vara kvar.

Hund i augusti

Naturvårdsverket får heller inte igenom sitt förslag att senarelägga starten för vildsvinsjakt med hund från den 1 till den 21 augusti.

– Vildsvinsstammen behöver beskattas hårdare och jag ser få anledningar till att inskränka möjligheterna till det, så grunden är att vi inte vill försvåra jakten på vildsvin. Regeringen har stor tilltro till jägarna, att de sköter jakten med hund på ett bra sätt. Att ta hänsyn till om andra arter påverkas negativt när hundar används är ju något jägarna måste göra vid all jakt.

Vad remissinstanser framfört har också haft betydelse för regeringens beslut att inte tillåta att hund används vid jakt efter kronhind och kronkalv i samband med älgjakt i länen med septemberjakt. Något som Naturvårdsverket föreslog.

– Nej, vi har valt att lyssna på remissinstansernas argument och ser ingen anledning till att genomföra den förändringen, säger Peter Kullgren.

Jakt på snatterand

På flera andra punkter går regeringen på Naturvårdsverkets förslag. Det gäller bland annat att allmän jakt på snatterand införs, liksom att jakten på kricka och bläsand blir kvar. Dessutom förlängs jakttiden på gräsand, knipa och storskrake.

Någon jakt på björktrast blir det inte. En jakttid som Naturvårdsverket drog tillbaka i och med sitt slutliga förslag till regeringen. Jakttiden på ripa i Jämtland förlängs och blir därmed densamma i samtliga län där ripjakt tillåts, det vill säga 25 augusti–15 mars.

Regeringen följer också verkets förslag om att slopa regeln om att vissa fågelarter ska uppträda i en flock om minst fem fåglar för att få skyddsjagas. Samtidigt ökar möjligheterna till skyddsjakt på en lång rad arter. Som bläsgås, bläsand, kanadagås, vitkindad gås, trana, gråhäger samt årskalv av dov- och kronhjort.

Däremot gör man som Naturvårdsverket föreslår och avskaffar den allmänna jakten på gråtrut.

Vårbockjakt i hela landet

Den av sydsvenska jägare hårt kritiserade vårjakten på råbock blir kvar i hela landet. Enligt Peter Kullgren har regeringen övervägt frågan i diskussioner med jägare och markägare och väljer att inte göra någon förändring.

– Vårjakten på råbock är en omdiskuterad jakt, som jag har förstått är het även inom Jägareförbundet. Jag tänker att det är rätt centralt att man inom jaktlag och viltvårdsområden själva kan avgöra om man väljer att jaga på våren eller inte. Bara för att man får är det inget krav på att man måste. Skåningarna får göra som de vill, säger Peter Kullgren och avslöjar att det är från vårt sydligaste landskap som kritiken mot vårbockjakten varit hårdast.

Ingen jakt på ejder

Regeringen tar inte chansen att åter införa någon form av jakt på ejder, som byttes bort av den förra regeringen i samband med att man tvingades backa från beslutet att korta jakttiden på ripa. Enligt Peter Kullgren har man inte haft ett tillräckligt beslutsunderlag för att kunna besluta om ejderjakt.

– Men vi kommer att inom en snar framtid lägga ut uppdrag för att utreda jakttiderna på några fågelarter. Vi kanske inte hinner att ta några beslut innan valet, men uppdragen som nu bereds i Regeringskansliet ska vi hinna lägga.

Handlar det då om jakt på ejder? Sommarjakt på morkulla?

– Kanske det. Jag får återkomma när vi har det klart. Vi tittar på sådant vi har tankar på att göra förändringar kring.

Måste jägarna i så fall vänta till nästa jakttidsbeslut om sex år, eller kan sådana jakttider börja gälla tidigare?

– Min bedömning är att det borde gå att göra i mellanperioden. Dessutom är det så att de jakttider vi beslutat om i dag inte börjar gälla förrän när nästa jaktår inleds, den 1 juli 2027, så det finns tid att göra justeringar även efter valet, säger Peter Kullgren som tillägger att det varit viktigt för honom att ta jakttidsbeslutet innan valet.

– Vi har velat slutföra så mycket som möjligt under den här mandatperioden.

”Försiktigt positiva”

– Vi ställer oss försiktigt positiva till det beslut om jakttider som nu lämnats. Vi kan konstatera en del segrar för förbundet och våra medlemmar. Exempel är en enhetlig jakttid på ripa och förenklat regelverk för skyddsjakt på storskarv – förslag som vi lämnat. Däremot har vi varit tydliga i vår kritik över hur Naturvårdsverket hanterat den här jakttidsprocessen, säger Magnus Haglund, ordförande för Svenska Jägareförbundet, till förbundets hemsida.

– Jakttider ska beslutas utifrån rätt principer och fakta. Processen behöver bli både bättre och tydligare. Efter den nuvarande jakttidsöversynen är förtroendet för processen skadat. Det behöver förbättras inför nästa omgång, fortsätter Magnus Haglund.