I nästa vecka håller Svensk våtmarksfond sin stora konferens i Värnamo. Konferensens tema har tidigare uppmärksammats i en skrivelse till miljöminister Romina Pourmokhtari, där fonden påtalar att lagstiftningen som är tänkt att skydda naturen, i själva verket motverkar åtgärder för att återställa den.

Regeringen satsar 180 miljoner kronor för att avveckla den svenska minkuppfödningen. Samtidigt tillsätts en utredning om att förbjuda pälsdjursuppfödning i Sverige.

Den som förfogar över några små burfällor för fångst av revirkråkor och skator står väl rustad när det åter blir jakttid på sommaren. Har det gått fram någon kull kråkor eller skator i markerna går dessa ganska lätt att fånga, både med lämpligt bete och lockfågel.

Genom kameraövervakning av konstgjorda fågelreden har finska forskare avslöjat hur effektiva kråkfåglarna är på att hitta och plundra bon.

Svensk Jakt efterlyste i början av juli bilder och berättelser om föräldrar som tar med barnen ut när de jagar, bedriver viltvård och tränar skytte. Här kommer några svar från läsarna!

2023 ser ut att gå till ett nytt år av torka i skog och mark, liknande det vi upplevde 2018. Årets kantzoner såddes i mitten av maj, precis som förra året. Ett problem för i år är avsaknaden av regn. 

Markus Hoffman, som arbetar med vattenfrågor på LRF, tilldelas Svensk våtmarksfonds stipendium för 2023.

Skogsduvan är beroende av lämpliga bohål för sin häckning och sådana är det som bekant brist på. I likhet med knipan svarar därför skogsduvan direkt på en så enkel viltvårdsåtgärd som holkuppsättning. Hos Jägareförbundet Västerbotten har man därför tagit fram en holk specifikt för skogsduva.

Många framgångsrika åtgärder har vidtagits för att skydda ejderkolonin, men effekten överskuggas av havsörnens predation.

Nu har den Åländska landskapsregeringen beslutat om att tillåta skyddsjakt på fem havsörnar.

Läget är akut och om inget görs finns det snart ingen ejder i Östersjön. Till att börja med måste de kolonier som ännu finns kvar räddas. Budskapet från Lucas Wideman, ordförande i åländska föreningen Skärgårdens vänner, är bistert och glasklart. Nu går man på vakt för att rädda ådor, ägg och ungar från havsörn och andra predatorer.

Titeln på Jägareförbundet Jönköpings läns jubileumsbok är som rubriken – Hundra år av jaktvård. Passande, för det är till den allra största delen jakt- och viltvård det handlar om när länsföreningens historia ska beskrivas.

När Lars Lundström, jägare i Långviken söder om Skellefteå, måndag morgon den 17 april skulle titta till rådjursutfodringen i byn gjorde han en överraskande upptäckt.

På södra Öland har predatorjakten länge varit en viktig del i arbetet med att skydda strandfåglarna och deras bon under häckningstid. Motståndet mot jakt som naturvård minskar även på andra håll, då Länsstyrelsen i Halland tillåter skyddsjakt i våtmarksområden längs kusten.

Hjortarna har en förmåga att trassla in sig i fotbollsmålen – men är det okej söva dem i syfte att hjälpa?

Även i vinter kan jaktvårdskretsar i Västerbotten ansöka om pengar till stödutfodring från Jägareförbundet.

På låga holmar, som översvämmas vid högvatten, och i grundare partier i sjöar och vattendrag kan man sätta upp plattformar för att hjälpa kanadagäss med häckningen.

Jakt framställs ofta felaktigt som utgörande ett stort tryck på naturen, utan noggrann bedömning av fakta, hävdar jägarfederationen FACE i ett pressmeddelande.

Sannolikt sitter en dovhjort just nu, i denna stund, fast i ett elstaket någonstans i Sverige. Många dovhjortar går detta öde till mötes varje år. En del hittas döda. Andra avlivas, utmattade, efter en lång kamp i eltråd som trasslar in sig mer runt horn och hals för vare försök att komma loss.

Med hjälp av en sugghydda kan du öka överlevnaden hos småkultingarna. Redskapsbodens Christian Larsson visar i vår webb-tv hur du gör.