Det verkliga problemet just nu är att Svenska Jägareförbundet splittras av att man från ett antal länsföreningar driver osakliga och vilseledande kampanjer om hur vår förbundsledning, såväl styrelse som ledande tjänstemän, utför sina uppdrag. Problemet är inte valberedningens förslag till ny ordförande, tvärt om, skriver företrädare för tre länsföreningar i denna debattreplik.

Regeringens beslut om hur pengarna i Viltvårdsfonden ska användas, och risken för att de går till jaktfientliga organisationer oroar jägarna. Men det finns kanske sätt att dämpa oron, och samtidigt sätta press på de som beslutar.

Jägarnas främsta problem tycks numera vara av botanisk art.

Att välja rätt är inte alltid lätt, men det har aldrig varit viktigare. För den som är intresserad av Svenska Jägareförbundets göranden och låtanden har det nog inte gått obemärkt förbi att det till årets stämma kommer att föreslås två kandidater till ordförandeposten.

Först tog de ekorrjakten och sedan morkulljakten och nu tar de alltihop. Man blir så upprörd att det stör nattsömnen. Varför inte utnyttja urkraften i Jägareförbundets samlade medlemsstock för att ändra på detta?

Jägareförbunden Uppsala län, Gävleborg och Västerbotten ger sitt fulla stöd till valberedningens förslag att välja Per Klingbjer som ny ordförande i Svenska Jägareförbundet.

I januari skrotade regeringen och Naturvårdsverket det allmänna uppdrag som Svenska Jägareförbundet haft sedan 1938 och som finansieras genom Viltvårdsfonden, vars pengar kommer från det statliga jaktkort som jägarna årligen löser. Det är dags för en motoffensiv för att återskapa det allmänna uppdraget, skriver två sverigedemokratiska riksdagsledamöter.

I ett öppet brev till Svenska Jägareförbundets valberedning skriver Jägareförbundet Örebro län att man stöder Henry Sténsons kandidatur till ny förbundsordförande. Förbundet ska välja ny ordförande efter avgående Torbjörn Larsson på sin årsstämma i början på juni.

Om jägarna deponerar viltvårdsavgiften hos länsstyrelserna kan ingen säga att avgiften inte är betald, samtidigt som det går att skapa tryck i frågan.

Efter att vi i Rättviks jaktvårdskrets ifrågasatte regeringens beslut om att avskaffa det allmänna uppdraget, samt öppnat för andra organisationer än viltvårdsintresset att söka medel ur Viltvårdsfonden, har nu både Naturvårdsverket och landsbygdsministern besvarat vår kritik. Vi kan inte vara annat än besvikna på de svar vi fått, skriver företrädare för kretsen.

Nu är det hög tid, Torbjörn Larsson, ordförande i Svenska Jägareförbundet, att höja rösten och säga ifrån. Nu är det på riktigt. Det är ingen lek. Dags att reagera om inte hela jägarkåren ska bli överkörd och framstå som en samling trafikskadat vilt, med ett omöjligt eftersök.

Straffvärdesventilen finns redan. Hemliga tvångsåtgärder får inte användas utom om straffet förväntas överstiga två års fängelse. Men det verkar inte polis och åklagare bry sig om.

Att andra länder bevakar sina medborgare hårt uppmärksammas och beklagas av svenska politiker, som ironiskt nog gör samma sak med jägare och vapenägare här i Sverige.

Det är synd att Adam Marttinen (SD), medvetet eller omedvetet, missförstår vårt förslag om preventiv avlyssning av aktiva gängkriminella. Jägare ska aldrig kunna avlyssnas med vårt förslag, skriver de rättspolitiska talespersonerna för M, KD och L i denna debattreplik.

Om en månad ska Naturvårdsverket börja dela ut pengar ur Viltvårdsfonden, som till 100 procent finansieras av människor som arbetar hårt för att vi även fortsättningsvis ska ha Europas bästa viltvård. Pengarna ska gå till organisationer som i ett debattinlägg nyligen beskriver dessa viltvårdare närmast som lustmördare.

I stället för att subventionera ett trikintest kan regeringen göra verklig nytta för att öka vildsvinsjakten genom att se till att återvinningsanläggningar tar emot slaktavfall från jakten. Till exempel är det en utmärkt råvara för tillverkning av det miljövänliga drivmedlet HVO 200.

Som medlem i Svenska Jägarförbundet kan jag inte låta bli att ställa mig frågan: Ska jag behöva bli en jaktaktivist för att jag och jägarkåren ska få statens uppmärksamhet och uppenbara behov av beskydd?

Tänker politikerna göra de flesta av jägarna kriminella när de skärper knivlagen? Rör inte hederligt folks knivar och framför allt inte småknivar av det slag som fås ta med ombord i kabinen vid flygresor.

Ger man någon lillfingret så tar vederbörande hela handen.
I det vakuum som uppstod när regeringen avvecklade Jägareförbundets allmänna uppdrag vill nu Naturvårdsverket ta hela armen…