I nationalparken Haparanda-Sandskär huserar ett fyrtiotal älgar som betat så hårt att maten börjar ta slut. Dessutom hotas naturvärden på grund av den omfattande betningen.
Nationalparken är ett tydligt exempel på vad ett jaktförbud kan leda till.
Länsstyrelsen har övervägt skyddsjakt men är nu inne på linjen att öppna upp för vanlig licensjakt inom nationalparken. Men den frågan avgör Naturvårdsverket.

Regeringen satsar de närmaste tre åren totalt 600 miljoner kronor på våtmarker. Pengarna ska i första hand förstärka landskapets förmåga att balansera vattenmängder för att motverka torka och samtidigt öka tillgången på grundvatten.

Den hårt kritiserade skyddsjakten på älg i Västerbotten får fortsätta.
Naturvårdsverket avvisar överklagandena och menar att de som överklagat länsstyrelsens beslut om skyddsjakt inte är berörda av beslutet.

Jägarna fortsätter att betala en stor del av landets viltforskning. Bland annat kommer jägarnas pengar under det närmaste året att finansiera forskning om varg, viltutfodring och björn.

Företagaren Evald Hellgren i Örträsk stämmer staten. Naturvårdsverket stoppade för några år sedan hans vildsvinsfälla, men kammarrätten gav honom rätt och nu kräver Evald Hellgren ersättning för sina förluster.

Naturvårdsverket uttalade i mellandagarna att två halvautomatiska kulgevär av skilda modeller inte är tillåtna för jakt. I ett av fallen motiverar man sitt beslut med att modellens föregångare användes under andra världskriget.

I stället för politik har vi fått sifferexercis. Det pratas referensnivåer och inavelsgrader, kullstorlekar och parbildningar, svenska vargar och norska vargar. Ett mischmasch som döljer att ingen egentlig förvaltning av varg sker, skriver värmlänningen Britt Marie Nordquist.

Det kan bli möjligt att utnyttja paragraf 28 i jaktförordningen för att skydda ren mot rovdjur i nationalparker. Naturvårdsverket föreslår ändringen för att göra det lättare att bilda nya nationalparker.

Jägare som ska delta i licensjakten på varg den 2 januari ska anmäla sig som rovdjursjägare till Naturvårdsverket. Flera berörda länsstyrelser har missat det i sina beslut och i sin information inför jakten, och ett missat kryss i jägarregistret kan vara skäl för en polisutredning.

Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och hela det mellersta förvaltningsområdet får efter årsskiftet rätt att fatta beslut om skyddsjakt på järv. Men den rätten dras in för Jämtlands län, efter att länsstyrelsen under hösten tog beslut om skyddsjakt på tretton järvar som härjar i renbetesmarker.

Naturvårdsverket vill att miniminivåer för stora rovdjur enbart ska fastställas för rovdjursförvaltningsområden och inte, som nu, län för län.

EU-parlamentet har i veckan röstat för en förändring av EU:s naturvårdslagstiftning, vilket innebär att man vill kunna ändra olika arters skyddsstatus. Det är lovvärt, men man undrar varför samma parlament för drygt ett år sedan röstade emot en modernisering av art- och habitatdirektivet?

Naturvårdsverket föreslår jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Verket vill däremot inte se någon allmän jakt i den ekonomiska zonen.

Järven ökar i Sverige. Vid den senaste inventeringen hittades 97 föryngringar, jämfört med 58 förra året. Antalet järvar uppskattas till 522 stycken fördelat på sju län.

Förra året beslutade Skogsstyrelsen att säga nej till fem avverkningsanmälningar med hänsyn till att det fanns lavskrikor i områdena. I början av oktober i år upphävde mark- och miljödomstolen Skogsstyrelsens beslut. Nu överklagar Naturvårdsverket domarna.

Svenska Jägareförbundets Mårdhundsprojekt har av Naturvårdsverket fått i uppdrag att inventera förekomsten av bisam i artens sydliga utbredningsområde, i Västernorrland och Jämtland. Det kommer att ske genom flyginventering och nu efterlyser man jägarnas hjälp med observationer.

När skarven etablerar sig på en ö blir den förstörd för den enskilde markägaren. Vederbörande kan inte längre utnyttja ön vare sig för bad, jakt, eller annan verksamhet. Staten borde ersätta markägaren för skadorna som skarvarna orsakar.

De siffror som presenterades på Nationella rovdjursrådet kom inte från Viltskadecenter, utan inhämtades direkt från DNA-labbet av en tjänsteman på Naturvårdsverket. Det skriver Inga Ängsteg vid Viltskadecenter, i en kommentar till Svensk Jakts artikel ”Varginventering: från ”ingen aning” till glasklara siffror” – och får svar direkt av Svensk Jakts chefredaktör Martin Källberg.

Cirka 3.000 spillningsprover från varg DNA-analyserades från 1 maj 2016 till 30 april 2017. Ur det materialet kunde 401 olika vargindivider identifieras.