De nya föreskrifterna gör, enligt Naturvårdsverket, att kraven som ställs på användandet av fångstredskap är tydligare och mer enhetliga.

I de flesta fall blir regelverket kring vittjande av fångstredskapen samma som i dag. När det gäller fångstredskap avsedda för levandefångst av möss skärps kraven så att vittjande måste ske var femte timme. Detta beror, enligt Naturvårdsverket, på att tester visat att många möss har dött av stressrelaterade skador, såsom blödande magsår, redan efter ett antal timmar i sådana fångstredskap.

Morgon och kväll

Fångstredskap som inte dödar och som är avsett för fångst av däggdjur ska vittjas minst en gång per dygn. Ett vittjande ska alltid ske på morgonen.
Om fångsten avser iller, mink, hermelin, vessla, sork eller råtta ska vittjande ske minst två gånger per dygn, morgon och kväll.
Om fångsten avser möss ska vittjande ske minst var femte timme.

För fångstredskap avsett för vildsvin gäller dessutom:

1. Fångstredskapet ska utrustas med larmanordning.

2. Fångstredskapet får endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder.

3. Fångstredskapet ska ställas in så att ingångsöppningen som mest är 55 centimeter hög.

Tunnelfälla för räv. Foto: Lars-Henrik Andersson

Märkta fällor

Jägareförbundet har i en remiss framfört det olämpliga i att märka fällorna med fällägarens namn och kontaktuppgifter. Förbundet påpekade att det förekommer hot och trakasserier mot fällägare som sannolikt beror på att deras fällor varit märkta med namn, adress och telefonnummer. Vidare är denna märkning ett direkt ”register” över personer som sannolikt har vapen och om ”det även fortsättningsvis anses vara av yttersta vikt att fällor märks anser förbundet att staten bör tillhandahålla möjligheten att märka sin fälla anonymt för allmänheten. Lämpligen genom ett ”Jägar-ID” kopplat till Jaktkortsregistret.”

Oklar formulering

Naturvårdsverket har dock beslutat att fångstredskap som används ska, vare sig de är gillrade eller inte, väderbeständigt märkas med typbeteckning samt med användarens namn, adress och telefonnummer. Men tillägger sedan ”Alternativt kan fångstredskapet märkas med användarens identitetsnummer om Naturvårdsverket har anvisat ett system för sådana identitetsnummer.”
Svensk Jakt söker Naturvårdsverkets handläggare för att ta reda på vad som egentligen menas i den senare meningen.

Ornitologer vill inskränka

Notabelt bland övriga remisser är att Sveriges ornitologiska förening vill göra kraftiga begränsingar av fällfångsten. Ornitologerna skriver att ”fällfångst är en metod som ska användas synnerligen restriktivt och bör inte vara tillåtna annat än under särskilda förhållanden”. Föreningen anser vidare att det i dag finns för många godkända fällor och att det krävs en oberoende och opartisk utredning där ”direktiven till utredningen måste vara att kraftigt begränsa antalet godkända fällor.”

Larm på fällor

Även Naturskyddsföreningen vill förändra fällfångsten. I föreningens remiss framgår att Naturskyddsföreningen till exempel vill att samtliga fällor, oavsett om det är levandefångstfällor eller dödande fällor, ska förses med en larmanordning.

Varken ornitologerna eller Naturskyddsföreningen fick dock något gehör för sina förslag.

Ladda hem de nya föreskrifterna (extern länk)