Sommar, ledighet och viltvård kan leda fram till spännande projekt. Här kommer ett tips från Nathalie Lindqvist som berättar om sambon sommaraktivitet.

Trots att det är tillåtet att jaga och fånga mink hela året bjuder vår jaktetik att vi tar paus under sommaren, när minkhonorna har ungar. Den tiden kan i stället användas för att planera fångsten och se över redskapen.

Det har gått snart 50 år sedan rävfälla modell Lillienberg testades och typgodkändes för fångst av räv och grävling. Den är enkel och billig att bygga, smidig att hantera och dessutom fångstlig. 

Att fånga mård på vintern är en spännande upplevelse för den blivande jägaren. En perfekt jaktform som inte kräver jägarexamen eller vapenlicens. Man måste dock ha ett jaktkort och rätten att jaga på området där fällan ska placeras.

Fångstglädjen strålar om Nicklas Johansson, Pengsjö, när han kommer till fällan där en stor mård gått fast. Det är hans 17:e för vintern och innebär personligt fångs­trekord. Och det han inte vet är att det ska bli ytterligare en mård innan säsongen är slut.

Förr var kråkfångst synonymt med den stora, norska kråkfällan. På senare år har de små, nätta burfällorna för fångst av revirkråkor blivit mera vanlig i händerna på jägare och viltvårdare. En av dem är Ölandsfällan.

Att hindra mink från att komma till vatten med exempelvis häckande änder, ädelfisk eller kräftor, innebär att man måste arbeta välplanerat och med många ­fällor. Dessa ska placeras längs vattnets in- och utlopp, för det är den väg minken kommer. Målsättningen är att minken aldrig ska nå fram.

Alla som sysslat med minkfångst vet att svårigheten är att få första minken. Sedan den väl gått i fällan efterlämnar den en frestande minklukt som får nästa mink att kliva på – och så vidare. Fällan är då vad man brukar kalla för ”invittrad”.

Det sämsta man kan ha i markerna under våren är ett häckande ­kråkpar. De betar effektivt av sitt revir. En finsk undersökning visade exempelvis att över 80 volymprocent av kråkornas näring under ­ungarnas uppväxttid utgjordes av ägg från olika fågelarter.

I norra Sverige går mårdfångstsäsongen mot sitt slut. Här skriver en jägare om sina tankar och känslor kring denna jaktform.

Haren är ett populärt vilt och en delikatess i köket. Men det är ­slösaktigt att endast ta tillvara köttet. Skinnet med underben, ­huvud, magsäck och tarmar, lever, hjärta och lungor passar utmärkt i ­mårdfällan.

Mården är en fena på att ta skogsfågel och plundra fågelbon. Jägaren Henrik Åkerlund har tagit saken i egna händer.

– Ett gammalt talesätt säger att en mård tar lika många fåglar som 20 jägare. Jag gynnar mig själv och mitt stora intresse som är jakt med stående fågelhund, säger han.

Alla som ägnat sig åt mårdfångst är bekanta med situationen hur spårsnön avslöjar hur mården passerat förbi fällan utan att fästa ­avseende vid den eller dess innehåll av bete. Det finns emellertid knep att ta till för att locka mården till ett fällbesök.

Det finns tre fångstredskap som kräver utbildning: ripsnara, slagfälla för bäver och fotsnara för fångst av rödräv. Svensk Jakt var med när elever vid naturbruksgymnasiet i Åbyn, Burträsk, lärde sig konsten att fånga räv.

Efter fångstsäsongens slut behöver alla redskap samlas in, ses över och kanske lagas. Sommarförvaringen bör ske under tak. Det ökar hållbarheten väsentligt och man får god tid på sig att utföra eventuella reparationer.

Den som förfogar över några små burfällor för fångst av revirkråkor och skator står väl rustad när det åter blir jakttid på sommaren. Har det gått fram någon kull kråkor eller skator i markerna går dessa ganska lätt att fånga, både med lämpligt bete och lockfågel.

Konsten att fånga mink under barmarksperioden består i att arrangera bra fångstplatser. En mycket effektiv sådan är den så kallade spångflotten. Den är dessutom väldigt enkel att tillverka.

En åtel med fiskrens eller kräftskal som börjat lukta är användbar vid mårdfångst.

En av viltvårdens viktiga delar är kontroll av predatorer.