När staten satsar hundratals miljoner kronor på att återväta tidigare dikade torvmarker i skogen för klimatnyttans skull är viltet en vinnare, utan att det egentligen är meningen. De fuktigare, frodiga miljöerna, där älg och tjäder trivs kommer på köpet.

Varma och torra somrar påverkar älgarnas reproduktion och tillväxt negativt. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Markus Hoffman, som arbetar med vattenfrågor på LRF, tilldelas Svensk våtmarksfonds stipendium för 2023.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ber nu allmänheten om hjälp att samla fästingar – men den här gången räcker det med bilder.

Vårfåglarna kommer allt tidigare till Hornborgasjön. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ändrar därför tidpunkten för när fågelskyddet infaller.

Varma kläder och uppvärmda hus gör att vi människor oftast kan fungera även under vinterns kyla. Vilda djur har inte sådana möjligheter. Hur gör de?

Regeringen har beslutat att anslå ytterligare 200 miljoner kronor till restaurering av våtmarker. Något som välkomnas av Svensk våtmarksfonds generalsekreterare Hans von Essen.

I södra Sverige finns en hare som blir blå eller blågrå på vintern. Den går under ­flera namn: mohare, blåhare och svenskhare. Det latinska namnet, Lepus timidus ­sylvaticus, avslöjar att det är en skogens hare (efter latinets silva som betyder skog). Det är en underart av skogshare. Men hur ser framtiden ut för moharen?

Älgen är genom sitt betande i skogen ett hot mot den biologiska mångfalden, heter det ofta. Kanske är det tvärt om. I USA har forskare visat att återintroduktion av bison fördubblat antalet arter som växer på de vidsträckta prärier där den stora växtätaren betar.

Aktivister limmar fast sig på E4:an i Stockholm för att rikta uppmärksamheten mot våtmarkernas betydelse. Aktioner som mötts av mycket kritik. Men det finns andra metoder för att öka mängden våtmarker. Metoder som verkligen gör skillnad.

Att restaurera eller anlägga en våtmark är den bästa enskilda miljövårds- och viltvårdsinsats man kan göra i sin skog och jaktmark. Dessutom är möjligheterna till stöd större än någonsin.

I en ny rapport jämförs klimatavtrycket hos vildsvinskött med kött från tamgris. Studien visar stor variation där klimatpåverkan kopplade till transporter vid jakt, utfodring och vilthanteringsanläggningar kan innebära att vildsvinskött har ett betydligt högre klimatavtryck än vad tidigare forskning visat.

Antalet fall av TBE slog ett nytt rekord under 2021. Totalt 533 fall rapporterades in och nu uppmanas fler att vaccinera sig.

Regeringen har beslutat att ge Naturvårdsverket ett främjandeuppdrag när det gäller jakt- och viltfrågor.

Uppsala universitet får pengar från Skogssällskapets forskningsmedel för att undersöka om vildsvin påverkar produktionsskog.

Viltkött är fortsatt det bästa valet när du äter protein. Det visar den senaste Köttguiden från Världsnaturfonden, WWF.

På onsdag och torsdag denna vecka hålls en våtmarkskonferens på Jägareförbundets Öster Malma med 150 deltagare. Arrangör är stiftelsen Svensk Våtmarksfond i samarbete med EU-projektet ”Grip on life”.

Australiensiska forskare har kartlagt vildsvinens klimatavtryck över fem kontinenter. Enligt deras rapport är vildsvinens klimatpåverkan större än från en miljon bilar.

Vintrarna i norr har blivit varmare och blötare. En ny studie visar att det ökar risken för spridning av bland annat sorkfeber.