På Billerud Korsnäs är locket i stort sett på vad gäller förklaringar till varför Storskärets jaktlag miste sin jaktmark. Felplacerade jakttorn är emellertid en anledning, förklarar man.

Det räcker inte att markägare, jägare och staten kommer överens om hur älgförvaltningen ska bedrivas. Det finns fler intressenter som har synpunkter på hur viltet förvaltas.

Hur mycket skogsmark som föryngras med tall har större betydelse för betesskadorna än älgens numerär. Vid inventeringar mäter vi mängden skador, inte hur mycket en, två eller tre älgar äter.

Det kokar i jägarleden och allt fler har slutat, eller överväger att sluta, jaga älg. Skogsbolaget jag arrenderar mark av tar detta med en klackspark. Hur kommer betesskadorna att bli då skogsägarna inte längre har några jägare som sköter jakten?

När Jägareförbundet Västerbotten den 1 april arrangerade årsstämma stod två heta frågor på agendan, fjälljakten och älgförvaltning. Årsstämman enades också om ett uttalande.

Älgstammen i Blekinge är under hård press. I stora delar av länet har man inte längre en jaktbar stam, inom vissa områden är älgtätheten en älg per tusen hektar i vinterstam. Enligt Jägareförbundets länsansvariga konsulent är det hög tid för markägare och jägare att bestämma om det ska finnas älg i hela länet i framtiden.

LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna har utvärderat de senaste tio åren av älgförvaltning i landet. Under ett seminarium i riksdagen presenterade de resultatet för intresserade ledamöter.

I år är det 20 år sedan forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, kom på att spåra älgar med gps, som med hjälp av mobilnätet sände positionsangivelser löpande. Något som kom att närmast revolutionera viltforskningen.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Med dagens älgjaktssystem där skogsbruket bestämmer ska alla älgar till varje pris skjutas. Men det finns vägar att gå för att rädda älgstammen.

När älgstammens storlek inte är i närheten av att uppnå målen i förvaltningsplanen ska man inte jaga älg över huvud taget.

Den som är lite skogskunnig inser att älgens födointag bara är en bråkdel av de verkliga tillväxtförlusterna i våra skogar, som ganska lätt skulle kunna åtgärdas.

I åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat de förutsättningar och utmaningar som det svenska älgförvaltningssystemet står inför. Med misstroende mellan de inblandade, skilda målbilder och delade meningar om nuläget.

Med många röster synliggjorda genom artikelserien har engagemanget för älgförvaltningen och viljan att förbättra den visat sig vara stort.

Att det är betesskador på tall i norra Sverige beror på att det är väldigt stora områden som täcks av tallungskogar med väldigt lite lövträd.

Om de enorma arealerna kraftledningsgator utnyttjas för viltfoderproduktion minskar viltbetet i produktionsskogen samtidigt som vi kan hålla fler hjortvilt. Men nästan ingen gör något konkret.

Artikelserien om älgen på Svenskjakt.se visar på problem inom älgförvaltningen som finns i hela landet. Att rädda älgstammen är högprioriterat.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Anpassa jakttiden efter älgtillgången, avskaffa avlysningsjakten och bruka skogen med metoder som gynnar både vilt och ungskog. Titta på hur skogsbruket bedrevs för 50 år sedan, då vi hade mycket mer älg än nu.

Nu är älgjakten över och det börjar bli dags för älgförvaltningsgruppen att planera den fortsatta förvaltningen av vår nationalsymbol. Älgstammen fortsätter att minska kraftigt i de södra delarna av Härjedalen. Orsaken är ett för högt rovdjurstryck och en för stor avskjutning under en följd av år.