fredag 21 juni

Opinion

Med rätt skötsel kan säkert ett par hundra tusen hjortdjur ytterligare försörjas genom en aktiv viltfoderproduktion i kraftledningsgatorna, skriver debattören. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Utnyttja kraftledningarna till viltfoder”

Om de enorma arealerna kraftledningsgator utnyttjas för viltfoderproduktion minskar viltbetet i produktionsskogen samtidigt som vi kan hålla fler hjortvilt. Men nästan ingen gör något konkret.

Jag bor på randen av Östgötaslätten och har därför bra kontakt med skogsmarkerna norr om Motala ström och den speciella älgstammen ute i jordbruksbygden.
Vide- och sälgsnår uppskattas mycket av djuren. Rönn, asp och ek betas givetvis en hel del. Tallar skadas mera sällan.
Över mina marker löper Sveriges nyaste och största kraftledning, även ett flertal mindre. Kraftledningsgator finns ju i enorma arealer. Där är potentialen att producera åretruntfoder enorm.
Med rätt skötsel kan säkert ett par hundra tusen hjortdjur ytterligare försörjas genom en aktiv viltfoderproduktion i kraftledningsgatorna.
Utnyttjas dessutom de stora ytor i övrigt som egentligen knappt producerar något vettigt, kan tusentals ton mera kvistbete vara tillgängligt för viltet.

Del 1: Älgjägarnas rop på hjälp – kallade till krismöte: ”År från år missar vi så fruktansvärt mycket”

Inget konkret

Alla vet om detta. Jägarna förstås, men också väldigt många markägare som går kurser och seminarier, läser Södratidningen och liknande, vet vad som kan göras och borde göras. Men nästan ingen gör något konkret.
Inte ens Svenska Jägareförbundet och LRF producerar något, utom möjligen några vackra ord i tidningen.
Varför är svenskarna i dag ett handlingsförlamat folk?

Statliga pengar

Det är lätt att utarbeta ett fungerande program med planteringar, skötselåtgärder, med mera. Det går att lägga statliga pengar på ett sådant projekt.
Skogsindustrin har mångmiljonsummor som kunde investeras i bättre viltbete som skulle resultera i mycket mindre skogsskador, nöjdare jägare och högre inkomster från jaktarrenden.

Kunskap och entusiasm

Vad behövs – förutom praktisk kunskap och en smula entusiasm?
Jo frön, plantor, enkla och billiga redskap samt några hundra tusen dagsverken under till att börja med kanske 5–10 år. Sedan finns under många år prima viltbete över nästan hela landet.
Tyvärr kommer ingen sådan satsning att göras. Läser man böcker och tidningar har diskussionerna låtit likadant i varje fall sedan 1930-talet. I snart 100 år! Kunskapen fanns också redan då.

Älgen trivs i Polen

För övrigt är landet med världens snabbast växande älgstam Polen. Där finns numera fler än 50.000 älgar.
Det visar att älgen trivs bra i varmare klimat än Norden kan prestera. Jag har hört rykten om det motsatta från vissa håll, hur de nu har kommit fram till det…
Trots den bitvis täta polska älgstammen har jag inte hört något om omfattande viltskador i skog och mark. Det finns nog ändå hel del tallskog i sandiga områden i Masurien. Men det kan också vara så att man regelmässigt inhägnar skogsplanteringar.
Det är dyrt och besvärligt och det vill vi helst inte hålla på med i Sverige, men är nästan överallt nödvändigt för många sorters föryngringar.

 

Gunnar Kjellin

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.