Den europeiska förvaltningsplanen för storskarv erbjuder en samordnad strategi för att minska skadorna, stärka fiskbestånden och skydda andra hotade arter, skriver debattören. Foto: Kristoffer Pettersson
Den europeiska skarvpopulationen har ökat till över 1,5 miljoner individer. Det är inte längre en marginell rovfågel – det är en toppredator som påverkar fiskbestånd, konkurrerar ut andra fågelarter och saboterar ål- och laxförvaltning i hela norra Europa.
Trots detta tvingas vi gång på gång bevittna hur våra svenska myndigheter vägrar tillstånd för jakt eller skyddsåtgärder, och hur varje ansats till reglering stoppas av juridiska processer.
Men nu finns ett konkret förslag på bordet. Den europeiska förvaltningsplanen för storskarv (CMP, april 2025) erbjuder en samordnad strategi för att minska skadorna, stärka fiskbestånden och skydda andra hotade arter – samtidigt som skarven hålls i gynnsam bevarandestatus.
Planen möjliggör samarbete mellan länder, snabba beslut om skyddsjakt, och ser till att lokalt förankrade lösningar får genomslag.
Det här är inte bara en möjlighet – det är en skyldighet. Vi vet vad som händer när arter tillåts växa utan kontroll.
Skadorna på vattenbruk, yrkesfiske och fritidsfiske är redan omfattande, men även ekosystemens bärighet sätts på spel.
Träd dör vid kolonier, vatten förorenas av guano, och känsliga arter som utter, fiskgjuse och häger får se sin födobas försvinna.
Regeringen måste ta sitt ansvar. När frågan nu lyfts på EU-nivå har Sverige ett val: att stå passiv medan andra tar täten – eller att ställa sig bakom ett långsiktigt och balanserat förvaltningsbeslut.
För jägarna är svaret självklart. Det handlar inte om att utrota en fågel – det handlar om att återupprätta ett fungerande ekologiskt samspel.
Jag uppmanar regeringen att agera – för fiskens skull, för andra hotade arter och för vår rätt att bruka naturen på ett hållbart sätt. Naturvård kräver mer än skydd – det kräver förvaltning. Det är det vi jägare gör bäst.
Mattias Nygren
Ledamot i Viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län (KD) och grundare av Skarvjakt.se
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
