40 år senare – så förändrade Tjernobyl jakten i Sverige

Lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23 exploderade reaktor 4 i kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, som ­tillhörde ­dåvarande Sovjetunionen. Ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa. 40 år senare sätter katastrofen fortfarande djupa spår i de drabbade områdena i Sverige.

Till en början kände ingen utanför Sovjetunionens gränser till katastrofen. Men när kemiingenjören Cliff Robinson kom till kärnkraftverket i Forsmark för att inleda sitt arbetspass på måndagsmorgonen den 28 april 1986 var han tvungen att passera några mätstationer innan han kunde fortsätta vidare in i kärnkraftverket.

Den första mätstationen gav utslag på Cliff Robinsons fötter. Han gick då till mätstation två, som även den gav samma utslag. Strax därefter kom några strålskyddsspecialister in med andra mätinstrument. Också de gav utslag på Cliff Robinsons skor. De följde då Cliff Robinsons bakspår och kom så småningom utanför själva byggnaden. Där gav mätinstrumenten fullt utslag. Nu var det allvar.

Statens strålskyddsinstitut och Försvarets forskningsanstalt började omedelbart samla in partikelfilter från mätstationer i Sverige. Cesium hittades i filtren, och det är ett säkert tecken på att nedfallet kommer från en kärn­reaktor.

Utifrån SMHI:s data kunde Försvarets forsknings­anstalt räkna fram att källan borde ligga i Estland eller Lettland. Ukraina var nästa kandidat på listan.

Samma kväll klockan 19.00 bekräftade Sovjetunionen att reaktor 4 i Tjernobyl hade havererat. Då hade det gått nästan tre dygn sedan reaktorn exploderat.

I Sverige drabbades området runt Gävle allra hårdast av det radioaktiva nedfallet. I en sjö norr om Gävle uppmättes till exempel 122 000 becquerel per kilo i en abborre och ett fällt rådjur visade sig vid analys innehålla 52 000 becquerel per kilo.

Livsmedelsverkets nationella gränsvärden för ­cesium-137 i livsmedel låg vid den här tidpunkten på 300 ­becquerel per kilo.

Snart stod det klart att kärnkrafts­katastrofen skulle komma att påverka även jakten. Den första hösten efter katastrofen grävdes hundratals fällda älgar ner – eftersom de låg långt över gränsvärdet.

Ny jaktform i Sverige

Vårjakten på råbock kom till som en följd av det radioaktiva nedfallet från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. Vårjakten på råbock inleddes 1990 i delar av länen Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län samt Västmanland.

1992 utökades jakten till att omfatta hela dessa län, samt Nordmalings och Umeå kommuner i Västerbottens län. Numera får vi jaga vårbock i hela landet.

Cesiumhalten i rådjursköttet är som lägst under våren. I samband med goda svampår är cesiumhalten i rådjursköttet mycket hög under hösten.

Påverkar ännu

Vildsvin är det vilt som i dag uppvisar de högsta halterna av cesium-137. Till skillnad från älg och rådjur bökar vildsvin i jorden och äter rötter, maskar och särskilt hjorttryffel. Dessa svampar suger åt sig stora mängder cesium från marken, vilket gör att halterna i vildsvinskött sjunker mycket långsamt eller till och med kan öka periodvis.

Provtagningar de senaste åren visar att två tredjedelar av de fällda vildsvinen i Gävle kommun överstiger gränsvärdet, med toppnoteringar på 35 000 becquerel per kilo.

Faksimil från Svensk Jakts reportage.

Unikt reportage

1995 publicerade Svensk Jakt ett reportage där journalisten Göran Bengtsson följt med ett svensk-ukrainskt forskarteam till det folktomma Tjenobyl. Forskarna undersökte hur det vilda påverkats av kärnkraftskatastrofen.

Du kan ladda hem och läsa reportaget som pdf genom att klicka här.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev