söndag 3 mars

Opinion

Foto: Marcus De Zayo Hallqvist

Debatt: ”Djuret dör av pil likaväl som av kula”

I insändaren ”Pilbåge emot vår jaktetik” visas inte någon större insikt i den faktiska verkan av vare sig en pil eller en kula som träffar ett vilt. En pilspets fungerar på ett annat sätt än en expanderande kula, men slutresultatet av skottet är likartat om det placeras rätt – djuret dör.

Pilens anslagsenergi är i sammanhanget inte central då den är avsedd att med en 30–35 millimeter bred och mycket vass spets effektivt skära av blodkärlen i vitala organ.

Detta i motsats till en kula som måste slita sönder vävnad och organ och till detta krävs våldsamt mycket större energi.

Enklast kan det jämföras med att skära grytbitar med en rimligt vass kniv eller försöka att slita sönder köttet med fingrarna till lämpliga bitar.

 

Dör av förblödning

Ett kulskott riktas normalt mot de centrala delarna av lungorna och ska helst träffa strax ovanför hjärtat där de största artärerna finns.

Effekten av ett hyggligt centralt placerat lungskott är att djuret dör av förblödning efter en, beroende på yttre omständigheter, mer eller mindre lång flyktsträcka.

För en ögonblickligt dödande effekt måste kulan träffa det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan eller halskotpelaren.

Om någon under normala jaktförhållanden ens skulle tänka tanken att försöka sig på sådana skott ska denne omedelbart rekommenderas att

syssla med något helt annat än jakt. Naturligtvis måste man då undra vad som i insändaren innefattar begreppet ”vår jaktetik” vilket refereras till.

 

Ingen skillnad

Träffar i rygg eller bröstkotpelare fäller i och för sig djuret i skottet men skadas inte stora kroppspulsådern eller andra större blodkärl lever djuret tills det avfångas även om det är mer eller mindre förlamat.

Av personlig erfarenhet vet jag att det inte är någon som helst avgörande skillnad i skottverkan mellan en kula och en pilspets som träffar centralt i lungorna, om djuret i båda fallen står i rimlig bredsida.

Mänskligheten har under de senaste 15.000–20.000 åren försörjt sig med pil och båge med en kapacitet som är lägre än dagens moderna jaktbågar och då var det inte småvilt man jagade.

 

Förmågan har betydelse

Hur en eventuell bågjakt ska organiseras och genomföras är dock en helt annan sak. Pilskottets faktiska verkan är så väldokumenterad genom tusentals år att den inte behöver diskuteras.

Men precis som när det gäller kulvapen är skyttens personliga förmåga och omdöme av central betydelse när man ska diskutera jaktetik.

Gör ett besök på en älgbana och studera var kulhålen sitter i figurerna efter några tjog serier skjutna med kulvapen försett med kikarsikten på 80 meters avstånd.

Efter detta kan det vara idé att ta upp diskussionen om etisk jaktutövning och vad som borde göras åt saken för att det ska bli bättre.

 

Christer Holmgren 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.