tisdag 22 oktober

Opinion

Publicerad 7 februari 2019 - 09:56

Debatt

Att se över arrende- och fällavgifter är ett bättre sätt att öka motivationen till högre avskjutning än förlängd jakttid genom slopat brunstuppehåll, skriver debattörerna. Foto: Kjell-Erik Moseid

Debatt: ”Slopat brunstuppehåll är fel väg att gå”

I spåren av betesskadorna driver många nu en agenda som målar ut älgen som skadedjur, och som argumenterar för centraliserade jaktbeslut. Vi tror inte att en centraliserad lagstiftning skulle göra saken bättre, skriver riksdagsledamöterna Isak From och Malin Larsson, båda S.

Isak From (S).

Isak From (S).

Sverige är ett långt land med skilda förutsättningar. Vi tror att jägare och markägare är kapabla att lösa de problem som uppkommer lokalt och regionalt. Vi socialdemokrater anser därför att jaktbesluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till att förvalta naturresurser och vilda djur. Därför är det viktigt för oss att älgförvaltningen skapar en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser, och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen. Till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.

För att det ska fungera bör myndigheter, organisationer, markägare och jägare tillsammans skapa en uthållig älgförvaltning. Därför är det viktigt att den regionala älgförvaltningen sker med hänsyn till såväl allmänna som enskilda intressen.

En balanserad älgstam förutsätter lokal dialog och att jaktbeslut fattas så nära medborgarna som möjligt.

 

Aggressiv debatt

Malin Larsson (S).

Malin Larsson (S).

På senare år har det rasat en allt aggressivare debatt rörande betesskador i skogen. Flera aktörer benämner klövviltet i ordalag som jämförs med skadedjur.

I flera län i norra Sverige har avskjutningsmålen på älg inte uppfyllts och debatten har kommit att handla om jakttider.

Delar av markägarsidan har argumenterat för ett slopat brunstuppehåll. Vi tror att det är fel väg att gå.

Utifrån att bara cirka en procent av storskogsbrukets intäkter kommer från jaktarrenden och fällavgifter, vore det mer rätt att se över dessa för att öka motivationen till fler jaktdagar, än att ta bort brunstuppehållet som har stor förankring hos såväl jägare som allmänheten.

Ett eventuellt försök med slopat brunstuppehåll behöver noga utvärderas och studeras.

Saknas löv betas tall

Det är även viktigt att vi släpper det ensidiga fokus som råder om att det endast är älgen som orsakar betesskador. Allt klövvilt orsakar skador på skogen. Saknas löv betas tall, finns för lite tall betas den tall som finns hårdare.

Därför är det viktigt att få till stånd en samlad klövviltsförvaltning särskilt för de län som hyser stammar av både älg, kronhjort, dovhjort och rådjur, eftersom ett samlat betestryck av allt klövvilt orsakar skador på skogen. Jägarna, och inte minst markägarna, har idag ett ansvar att förvalta viltet i den nuvarande förvaltningsmodellen.

Vi vet att parterna som fått ansvaret i den decentraliserade älgförvaltningsmodellen tar och fortsatt vill ta sitt gemensamma ansvar.

 

Säger nej

Vi tar klövviltsförvaltningen på allvar men vi ser att det finns flera saker att pröva för att öka acceptansen och minska betesskadorna. Vi kan tänka oss att se över jakttiderna.

Men vi vill inte bidra till ökade spänningar mellan jägare och markägare. Därför måste beslutet om brunstuppehåll med bred enighet komma underifrån.

Vi säger nu nej till ett borttaget brunstuppehåll.

 

Isak From (S), riksdagsledamot Västerbotten och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Malin Larsson (S), riksdagsledamot Västernorrland och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Senaste från Annonstorget