Isak From (S) tycker inte att en ny rennäringslag ska bygga på gamla synsätt. Han anser att det är svårt att komma framåt i frågan och menar att det beror på en dominerande ”folkrättsaktivism i storstadsområdena”. Foto: Lars-Henrik Andersson

Riksdagsledamot varnar för höjd konfliktnivå i Sápmi

Isak From (S) valde nyligen att lyfta frågan om fjälljakten i Riksdagen. I ett anförande varnade han för ökad konfliktnivå. Han menar att det krävs en ny modern rennäringslag. En lag som inte grundar sig på medeltida synsätt och kungadekret. Samtidigt är han bekymrad över hur dåligt insatt många politiker är i frågan och menar att det finns en folkrättsaktivism i storstäderna.

Den 24 februari debatterades jaktfrågor i riksdagen. Detta med anledning av tre tillkännagivanden som riktas av riksdagen till regeringen. Tillkännagivandena handlar om en jaktlagsutredning, Jägarförbundets allmänna uppdrag och att förenkla för funktionshindrade att jaga från motorfordon.
Frågan om rennäringslagen stod inte på agendan. Men Isak From, jaktpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, valde ändå att i sitt anförande ta upp frågan.

 

Eskalerande konflikt

– Konfliktnivån i Sápmi eskalerar. Svenska Samernas Riksförbund, SSR, och Sametinget valde Girjas sameby som pilotprojekt för att stämma staten på rätten till upplåtelse av jakt och fiske på statens marker inom samebyns område. Den uppslitande rättsprocessen ledde till en dom i HD där upplåtelserätt av jakt och fiske tilldömdes samerna utifrån urminnes hävd, men den gavs enbart till samebyn, som får den ensamrätten, konstaterar Isak From och fortsätter:
– Detta har skapat en olustig stämning. Domen utgör dessutom prejudikat för andra beslut. Ska domstolens tolkning gälla måste lagen ändras. På inget annat område lagstiftar man utifrån medeltida synsätt, kungadekret och utfästelser. Vilken annan lagstiftning funkar på det sättet? Varför ska det då vara så på det här området?

 

Omodern lagstiftning

Han berättar vidare att renskötsellagstiftningen är gammal.
– Redan 1971, när den stiftades, var den omodern. Den härrör från 1886 års renskötsellag, som i sin tur härrör från kungadekret om skatt och befogenheter på statlig mark. Rennäringslagen är gammal och omodern, ojämställd och patriarkal. Den bör revideras.
Isak From menar att ett antal regeringar har gjort försök sedan 1980 att revidera lagen.
– Vi har Samerättsutredningen, Utredningen om ILO-konvention nr 169, Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet, Rennäringspolitiska kommittén, utredningen om jakt- och fiskelagstiftningen, förslaget om en nordisk samekonvention och alliansregeringens utredning – men ingen av dessa utredningar gick vidare till ny lagstiftning, säger Isak From och fortsätter:

 

Tar bollen

– Det är helt avgörande och har varit vår uppriktiga socialdemokratiska mening att hitta största möjliga parlamentariska stöd och underlag för att hitta en lösning där våra företrädare tidigare har misslyckats. Nu får vi möjligheten att ta den bollen. Vi socialdemokrater kommer att ta den, och jag hoppas att de partier som är med i Renmarkskommittén också tar den. Det är till slut dags att få en förändring på detta område.

Isak From är högst tveksam till att samebyar ska ha ensamrätt att upplåta jakten och fisket på statlig mark ovan odlingsgränsen.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Isak Froms inlägg i debatten i riksdagen om fjälljakten applåderas till och med av oppositionen med Kjell-Arne Ottosson (KD) i spetsen, som tycker Isak From är tydlig med att rennäringslagen behöver ändras.

Fjälljaktsfrågan: Styrd utredning med flera färdiga slutsatser

 

– Vi är några som med emfas försöker få fram det. Och vi försöker få in Renmarkskommittén och dess direktiv på rätt väg. Tyvärr sliter vi med det. Med tanke på vad Isak From sa i sitt anförande hoppas jag verkligen att han ser till att få fart på sina ministrar i denna fråga så att vi får se leverans och det snart, säger Kjell-Arne Ottosson.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Isak From:
– Vi kan inte ha som utgångspunkt att en ny lag ska bygga på gamla synsätt. Men det är svårt att komma framåt i frågan. Den folkrättsaktivism som finns i storstadsområdena slår igenom och där man konstaterar att samerna ska ha ensamrätt, men vilken same ska ha den rätten? Det kan man inte svara på. Det är också osämja inom de samiska partierna hur man ska hantera frågan, säger Isak From.

Samebyar kan få rätt att upplåta älgjakten på statens mark

Han menar att när det saknas lagstiftning så hänvisar domstolar till tidigare hävd och praxis.
– Det finns även samebyar som vill ha samma rätt som Girjas, fast i hela renbetesområdet ända ner till kusten och gällande all jakt, och där man hänvisar till Nordmalingsmålet, säger Isak From.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Där fastställde HD att samebyar har rätt att ha sina renar på vinterbete även på privat mark.
Isak From är inne på att det kanske inte bara kommer krävas en ny rennäringslagstiftning utan även ett grundlagsförtydligande.
– Vi tycker att med äganderätten följer jakträtten och i det här fallet är det statlig mark som ägs av alla vi svenskar, säger Isak From och fortsätter:
– Tyvärr finns det stor okunskap och argumenten att samebyar ska han ensamrätt till att upplåta jakt och fiske vilar på forskningen vid de stora universiteten som säger att samerna ska han en ensamrätt och att det finns en skyldighet gentemot ursprungsfolk. Det är den allmänna bilden. Men det finns fler olika aspekter att ta hänsyn till, säger Isak From.

 

Avtal med jägarna?

Eric M Runesson som leder Renmarkskommittén har försökt få jägarorganisationer att fundera över att skriva ett civilrättsligt samverkansavtal med samebyar. Den idén är dock Isak From tveksam till och säger att frågan inte är utredd.

Utredning överväger ge alla samebyar ensamrätt att upplåta jakten i fjällen

 

– Svensk lagstiftning måste säkerställa att förvaltningen är ändamålsenlig. Både samebyar och jägare har väl inte varit helt nöjda med hur länsstyrelsen har hanterat upplåtelserna. Men samtidigt inser man att det är ett system som ändå fungerar. Sametinget har inte drivit på för att få ansvar att upplåta och hantera jakten, man kanske inte vill det eftersom Sametinget då riskerar få allt missnöje riktat mot sig.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

– Därför kanske det är lättare att staten via länsstyrelserna hanterar frågan och det tror jag också är det rimliga. Om 52 samebyar har olika inriktningar vad gäller jaktupplåtelserna, det vill säga olika jakttider och att vissa grupper ska ha företräde framför andra, så kommer det bli rörigt, säger Isak From.

 

Snäv tidsram

Han tillägger även att tidsaspekten är för snäv för Renmarkskommittén. Tiden att gå till botten med jakt- och fiskeupplåtelserna på statens mark är för kort.
– Dessutom börjar vi lite i fel ände, men nu är vi där vi är och får jobba utifrån det. Sedan tycker jag att de som är berörda ska kunna våga säga vad de tycker och tänker. Just nu speglas inte lokala jägares och lokalbefolkningens åsikter i nationell media, där är det andra som får större utrymme, säger Isak From.
Han ingår i den parlamentariska Renmarkskommittén som besökte Kiruna i februari och träffade jägare som var rädd för att utrycka sina åsikter när samiska företrädare var närvarande. Något som SSR:s ordförande i en intervju med Sameradion ansåg vara både löjeväckande och ett lågvattenmärke.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev