Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), till vänster och miljöminister Isabella Lövin (MP) är inte överens om tillståndet i den svenska skogen. Foto: Lars-Henrik Andersson, Daniel Olausson, Fredrik Hjerling

Delade meningar om den svenska skogen kan få konsekvenser

Regeringen och Skogsstyrelsen ser olika på utvecklingen av Sveriges miljömål för levande skogar. Tvärt emot sin expertmyndighet anser miljöminister Isabella Lövin (MP) att trenden är negativ. Det kan påverka Sveriges inställning till EU-kommissionens förslag om ett utökat och strikt skydd av svenska skogar.

Kommissionens förslag om ett ökat och strikt skydd av landområden inom EU kan få stor påverkan i Sverige. Enligt förslaget ska åtgärden gynna och bevara den biologiska mångfalden, bland annat genom ett strikt skydd som ska begränsa mänsklig närvaro på 10 procent av EU:s markområde.

Förslaget riktar sig för svensk del i första hand mot skyddsvärda skogsområden i Sveriges glesbygd. Det kan få stor påverkan på möjligheterna till jakt och fiske som anses ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, jämförbart med skogsbruk och gruvdrift.

 

EU-kommissionens förslag: ”Medlemsländerna tagna på sängen”

 

Inte eniga

Det råder ingen tvekan om att det inom regeringen råder delade meningar om dagens situation i den svenska skogen. I en artikel i Altinget beskrivs de skiftande ståndpunkterna, där miljöminister Isabella Lövin (MP) inte alls gör samma bedömning som sin kollega landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Miljöministern delar inte heller expertmyndigheten Skogsstyrelsen uppfattning om utvecklingen. Skogsstyrelsen drar i en bedömning av miljömålen för Levande skogar slutsatsen att utvecklingen i miljökvalitetsmålen är neutral, där det inte går att se en tydlig riktning åt något håll för utvecklingen i miljön.

Målen för Levande skogar finns beskrivna med nio preciseringar i Sveriges miljömål.

 

Annan bedömning

Men den bedömningen avfärdas av miljöministern och hennes departement. I budgetpropositionen skriver regeringen, i den här frågan företrädd av miljöminister Isabella Lövin:

”Regeringen bedömer att trenden är negativ eftersom skyddsvärda skogar fortsatt blir avverkade och antalet arter som blir rödlistade ökar. Nuvarande beslutade eller planerade styrmedel är inte tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet.”

Här vägs Artdatabankens bedömning in, där flera arter visar en negativ utveckling.

”I den såg man en allvarlig utveckling med ett ökat antal rödlistade arter och ungefär hälften av alla hotade arter har skogen som en viktig livsmiljö. Samlat blir bilden då att måluppfyllelsen för levande skogar inte kan anses ha en positiv eller neutral utveckling.”

 

Nya arter

Artdatabanken och Naturvårdsverket presenterade 2020 en ny rödlista där nio jaktbara arter fördes in. Det handlar om åtta fåglar och skogshare, som enligt bedömningen minskat i antal. Bland däggdjuren fanns sedan tidigare kronvilt, varg, järv, lodjur, björn och knubbsäl. Flera av dessa arter klassas som sårbar, nära eller starkt hotad, samtidigt som det förekommer både allmän jakt och licensjakt på de flesta.

 

Vanliga jaktbara arter på nya Rödlistan

 

Skogsharen bedömdes finnas i cirka 600.000 exemplar, och även om arten anses minska råder det ingen tvekan om att Sverige har livskraftiga bestånd av skogshare.

 

Kråka och björktrast

Det samma gäller för fåglarna, där bland annat björktrast och kråka numera finns på rödlistan. I Sverige bedöms det finnas 145.000 häckande par av kråka, och när det gäller björktrast är bedömningen enligt rödlistan 594.000 häckade par. Båda bedömdes trots det som nära hotade. Övriga jaktbara fåglar som anses sårbara, nära eller starkt hotade, är kricka, bläsand, alfågel, fiskmås, havstrut, järpe, rapphöna, gråtrut och ejder.

Henrik Thurfjell, konsulent på Artdatabanken förklarade sårbarhetsklassningen i april 2020 i en artikel publicerad av Svenskjakt.se:

 

Hur kan arter som björktrast, skogshare och kråka klassas som Nära hotade med tanke på numerärerna i populationerna?

Henrik Thurfjell, Artdatabanken.

– Det finns ett antal olika kriterier som används i rödlistningen, varav populationsstorlek endast är ett. För varje art lägger vi in data för att fylla alla kriterier och det som ger det allvarligaste utslaget på rödlistan är det som sedan ger rödlisteklassningen. De arter du nämner har alla rödlistats för att populationerna är nedgående. Det finns flera exempel på arter med mycket hög numerär som dött ut tvärt efter populationsminskningar, det klassiska exemplet är förstås den nordamerikanska vandringsduvan som det fanns många miljoner av, men som på några få decennier dog ut, sa Henrik Thurfjell.

 

Departementets tolkning

Regeringen och miljödepartementet har tydligt tagit fasta på den nya rödlistan. I ett svar till Altinget ger Isabella Lövins pressekreterare följande förklaring där det hänvisas till den nya rödlistan,

”I den såg man en allvarlig utveckling med ett ökat antal rödlistade arter och ungefär hälften av alla hotade arter har skogen som en viktig livsmiljö. Samlat blir bilden då att måluppfyllelsen för levande skogar inte kan anses ha en positiv eller neutral utveckling.”

 

Står för åsikten

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist konstaterar kort att det står regeringen fritt att göra en egen tolkning.

– Regeringen kan naturligtvis göra sin egen bedömning. I budgetpropositionen (utgiftsområde 23) för regeringen också ett resonemang om utvecklingen i skogen som överensstämmer med Skogsstyrelsens uppfattning, säger Herman Sundqvist.

 

Olika ståndpunkter

Här blir argumenten riktigt intressanta. Utgiftsområde 23 omfattar areella näringar, landsbygd och livsmedel. Här är det inte längre Isabella Lövin och miljödepartementet som råder. Här är det istället landsbygdsminister Jennie Nilsson som har huvudansvaret, och som helt klart har en annan syn på tillståndet i den svenska skogen.

Levande skogar – riksdagens definition av miljömålet

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev