Publicerad 26 april 2020 - 19:45

Järpe, skogshare och björktrast är tre jaktbara arter som nu hamnat på Rödlistan. Foto: Kenneth Johansson & Lars-Henrik Andersson

Vanliga jaktbara arter på nya Rödlistan

Premium

Av de nya fåglar och däggdjur som förts in i 2020 års Rödlista är inte mindre än nio jaktbara arter. Åtta fåglar och ett däggdjur. Bland fåglarna återfinns björktrast som enligt Naturvårdsverket finns i Sverige med 594.000 häckande par.

För några dagar sedan presenterade Artdatabanken och Naturvårdsverket 2020 års Rödlista. Den förra är från 2015 och vid en jämförelse har flera jaktbara arter tagit plats på listan. Enligt klassningssystemet som tillämpas bedöms dessa som sårbara eller nära hotade.

Det rör sig om åtta fågelarter och ett däggdjur – skogshare.

I Rödlistan finns inga uppgifter om hur stora populationerna är, hur många individer som finns av en art. Detta går emellertid att hitta i Naturvårdsverkets nyligen framlagda jakttidsförslag.

 

Många fåglar

Det visar sig att arter som i Rödlistan bedöms vara hotade eller sårbara finns i hundratusentals individer. I vissa fall miljontals. Som exempel kan nämnas björktrast som i Rödlistan klassas som nära hotad, och som i Naturvårdsverkets jakttidsförslag uppskattas finnas med 594.000 häckande par, se tabell nedan.

Därför hamnade inte älgen på rödlistan

Ett annat exempel är kråka som också den klassas som nära hotad, och som häckar i Sverige med 145.000 par. Kricka och bläsand bedöms vara sårbara men återfinns med 76.000 respektive 17.000 häckande par.

Alfågeln klassas som nära hotad och återfinns i jakttidsförslaget med 900 häckande par. Men då ska man veta att alfågeln aldrig varit en stor häckfågelart i Sverige. I praktverket Fåglarna sägs att den häckar sparsamt i den skandinaviska fjällvärlden. De mängder alfågel som övervintrar i Östersjön har sina häckningsplatser i den arktiska tundran.

 

Ser ingen konflikt

För en naturintresserad lekman är det här förvirrande. Hur kan en fågel som björktrast som redan innan ungarna lämnat boet bedöms uppgå till 1,2 miljoner individer sägas vara nära hotad? Hur kan krickan som häckar med 76.000 par och där man bedömer det finns 150.000 flyttande fåglar klassas som sårbar? Och varför tar skogsharen som Naturvårdsverket uppskattar till 600.000 i Sverige plats på listan?

Vargen anses mer hotad: ”Kommer inte att påverka förvaltningen”

Och vad gör sådana här jämförelser mellan sårbarhetsklassningar och faktiska antal av en art med förtroendet för Rödlistan? Vi ställde frågan till Henrik Thurfjell, konsulent på Artdatabanken.

– Det är egentligen inte mitt expertisområde att bedöma trovärdighetsförändringar, men eftersom dessa arter inte är rödlistade för att de har små populationer, utan för att de minskar ser jag ingen trovärdighetskonflikt, säger Henrik Thurfjell.

 

Hur kan arter som björktrast, skogshare och kråka klassas som Nära hotade med tanke på numerärerna i populationerna?

– Det finns ett antal olika kriterier som används i rödlistningen, varav populationsstorlek endast är ett. För varje art lägger vi in data för att fylla alla kriterier och det som ger det allvarligast utslaget på rödlistan är det som sedan ger rödlisteklassningen. De arter du nämner har alla rödlistats för att populationerna är nedgående. Det finns flera exempel på arter med mycket hög numerär som dött ut tvärt efter populationsminskningar, det klassiska exemplet är förstås den nordamerikanska vandringsduvan som det fanns många miljoner av, men som på några få decennier dog ut.

 

Ser du någon risk med att Rödlistans legitimitet urholkas när man gör jämförelser som de jag gör?

– Kriterierna är mycket tydliga och transparenta, och rödlistningen är tydligt dokumenterad. Var och en kan därför gå in och göra sin egen rödlistningsbedömning utifrån det data som finns tillgängligt, ofta Svensk häckfågeltaxerings rådata, och för skogsharen även spillningsdata från Grimsö samt avskjutningsdata från Jägareförbundet. Då kommer de rimligen fram till samma resultat som vi har gjort.

 

Småvilt fluktuerar kraftigt över åren. Tas det någon hänsyn till dessa upp- och nergångar när arter förs in och ut från Rödlistan?

–Småviltet fluktuerar som du beskriver, därför mäter vi nedgången över tre fulla generationer, eller tio år om det är arter med kortare generationstid än 3,3 år. Om det är längre populationsfluktuationer räknar vi fram värdet med hjälp av en generell modell.

– Fjällräven är ju extremexemplet bland däggdjuren när det gäller fluktuationer, och där räknar vi populationstrenderna baserat på antalet föryngringar året innan toppåret, som är det säkraste sättet att skatta populationstrenderna. Så det finns generella modeller, men vi gör undantag om det finns vetenskapligt stöd för det för att göra så bra skattningar som möjligt baserat på artens biologi. Vi skulle till exempel inte rödlista lämmel om ett lämmelår infaller som första år i rödlistningsperioden.

 

I ert beslut att inte införa älgen på Rödlistan har ni tagit hänsyn till lokala variationer. Görs det med några andra arter?

– Nja, Svensk häckfågeltaxering som bidrar med mycket data för fåglarna och en del vanligare däggdjur har en försöksdesign som alltid mäter nationella trender på ett objektivt sätt. För älgen använde vi älgobsen, och den uppfyllde inte det kriteriet, därför var vi tvungna att försöka bygga modellen för att minimera effekterna av att mätningarna började tidigare i vissa älgtätare län. För andra arter har vi bara gått på djupet i modellering om det varit indikationer på att de skulle kunna rödlistas, eller att det skulle påverka rödlisteklassningen, säger Henrik Thurfjell.

 

Jaktbara fåglar på Rödlistan

Nya jaktbara
arter
Klassning Antal enligt NVV
jakttidförslag
Kricka Sårbar 76.000 häck par/
150.000 flyttande
Bläsand Sårbar 17.000 häck par/
230.000 flyttande
Alfågel Nära hotad 900 häck par/
370.000 över-
vintrande
Kråka Nära hotad 145.000 häck par
Fiskmås Nära hotad 100.000 häck par
Havstrut Sårbar 8.000 häck par
Järpe Nära hotad 64.000 häck par
Björktrast Nära hotad 594.000 häck par
Sedan
tidigare
Klassning Antal enligt NVV
jakttidsförslag
Rapphöna Nära hotad 13.600 häck par
Gråtrut Sårbar 61.000 häck par
Ejder Starkt hotad 59 000 häck par

 

Jaktbara däggdjur på Rödlistan

Nya jaktbara
arter
Klassning Antal enligt NVV
jakttidsförslag
Skogshare Nära hotad 600.000
i Sverige
Sedan
tidigare
Klassning Antal enligt NVV
jakttidsförslag
Kronhjort Nära hotad 26.000 före
jakt 2016
Rovdjur och säl Klassning Antal enligt
inventeringar
Varg Starkt hotad 300 år
2018–2019
Järv Sårbar 679 år 2019
Lodjur Sårbar 1.200
år 2018–2019
Björn Nära hotad 2.900
år 2017
Knubbsäl Sårbar 24.000
i Kattegatt
och Skagerrak

 

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram