Under förra året anmälde industriledaren Karl Hedin miljöåklagare Lars Magnusson för tjänstefel, eftersom han begärt och fått beviljat att Hedins telefon skulle avlyssnas.
Ärendet hamnade efter diverse turer på Riksåklagarens bord, och när denne kom fram till att åklagaren och domstolen som gett tillstånd till avlyssningen inte följt lagen, trodde många att en utredning om tjänstefel skulle genomföras.

Chefsåklagaren: Inga fel i polis och åklagares agerande

Men nej, åklagarens och domstolens lagtrots var inte tillräckligt allvarligt, ansåg RÅ som istället i en skrivelse till regeringen begärt att lagen ska ändras.

Ändrat regelverk

I dag gäller att det enskilda brottet måste ha ett straffvärde som överstiger två års fängelse för att hemliga tvångsmedel ska få användas. Man har alltså inte fått väga samman straffvärdet av flera olika brott.

Det är detta som miljöåklagare och domstolar struntat i, när de ansökt om och beviljat telefonavlyssning vid bland annat misstanke om grovt jaktbrott.
Nu pågår ett arbete i regeringskansliet för att ändra på regelverket så att exempelvis telefonavlyssning ska tillåtas vid misstanke om flerbrottslighet, när det sammanlagda straffvärdet överstiger två års fängelse.

Ett steg närmare en Lex Hedin

Utöver det ska hemliga tvångsmedel få användas i samband med misstanke om brott som betraktas som särskilt grova. Däribland grovt jaktbrott som därmed jämställs med en lång rad synnerligen allvarliga brott.

Kritiska röster

Nu utfärdas varningar för vad som kan drabba oskyldiga jägare om förslaget blir verklighet. Om det har varit enkelt att få tillstånd till avlyssning när det har brutit mot lagen, hur ska det då inte bli om grovt jaktbrott betraktas som lika allvarligt som terrorism och förräderi, frågar kritikerna. Särskilt allvarligt blir det i ljuset av att så många oskyldiga jägare har blivit utsatta för något så integritetskränkande som att få sina telefoner avlyssnade.

Orolig förbundsledning

Svenska Jägareförbundet har reagerat. I en debattartikel på förbundets hemsida skriver ordförande Torbjörn Larsson tillsammans med generalsekreterare Bo Sköld:

”Det dagliga nyhetsflödet domineras just nu av avrättningar av tonåringar och kvinnor på öppen gata och det är naturligt att det ställs krav på hårdare tag mot gängvåld och samhällshotande kriminalitet. När Riksåklagaren nu av denna anledning begär utökade möjligheter att använda tvångsmedel, i klartext telefonavlyssning, passar hon på att lägga till jaktbrott som ett brott som berättigar detta kraftiga integritetsintrång. Det är oacceptabelt och saknar varje proportion. Redan det framlagda förslaget riskerar att ytterligare spä på bilden av ett samhälle som misstror landsbygdsbor i allmänhet och speciellt dem som bor och verkar i områden med varg.”

Mordbrand och högförräderi

En annan som pekat på riskerna med en lagändring är Karl Hedins advokat Sven Severin. Tillsammans med debattören Björn Törnvall skriver han i en debattartikel på svenskjakt.se:

”(…) Därför vill Riksåklagaren av någon anledning särskilt öronmärka bland annat grovt jaktbrott. Det innebär att grovt jaktbrott föreslås bli adderat till den katalog av särskilt allvarliga brott, som redan finns i rättegångsbalkens kapitel 27, paragraf 2, och där hemlig telefonavlyssning alltid är möjlig. Där hittar vi bland annat sabotage, mordbrand, uppror, högförräderi och terroristbrott. Detta öppnar möjligheten att hemligt avlyssna personer som misstänks för grovt jaktbrott, där straffvärdet kanske stannar vid sex månader.”

Riksdagsledamot reagerar

Någon större uppmärksamhet har inte dessa varningar fått. En som emellertid har tagit det på allvar är Kristdemokraternas riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson som i en skriftlig fråga till justitieministern pekar på riskerna.

Riksåklagaren inleder ingen förundersökning

Ottosson konstaterar inledningsvis att hemliga tvångsmedel är viktiga redskap för att bekämpa grov brottslighet. Men, menar han, det måste finnas en balans mellan den nytta tvångsmedlet gör vid brottsutredningen och det intrång det gör i enskildas, inklusive  oskyldigas, integritet.

Kjell-Arne Ottosson skriver: ”Det är av största vikt att förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna upprätthålls. Inte minst gäller detta brottslighet med koppling till politiskt infekterade frågor, exempelvis rovdjurspolitiken. Det har nu gått så långt att enskilda på allvar tror att de avlyssnas av staten för att de uttrycker ogillande över rovdjurspolitiken.”

Avslutningsvis frågar han justitieministern vad han och regeringen ska göra för att reglerna för hemliga tvångsmedel ska efterlevas i praktiken.

Förtroende för nämnd

Ottosson fick i förra veckan svar av inrikesminister Mikael Damberg (S), eftersom det är han som har ansvar för frågan. Enligt Damberg pågår ett arbete i regeringskansliet som bland annat innebär att hemliga tvångsmedel ska kunna användas vid särskilda brott utan hänsyn till straffvärdet, däribland grovt jaktbrott.

Mikael Damberg menar att det är viktigt att hemliga tvångsmedel omgärdas av starka säkerhetsgarantier. Förutom att domstolar måste ge sitt tillstånd i varje enskilt fall, är en garant för rättssäkerheten tillsynen som bedrivs av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden SIN. En nämnd som inrikesministern har stort förtroende för.

Den nya grabben på Fagerhult

Svensk Jakts läsare har tidigare kommit i kontakt med SIN. Det var dit Karl Hedin vände sig när Riksåklagaren förvisade hans anmälan om tjänstefel till papperskorgen.
Nämnden, som ska granska om rättsvårdande myndigheter, dit bland andra Riksåklagaren hör, går för långt med sina integritetskränkande tvångsmedel, fann ingen anledning att ta upp hans ärende, med motiveringen att Riksåklagaren redan hade avfört hans anmälan.