Publicerad 23 december 2019 - 08:00

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är inte den förste kändis som jagar här. Om vi säger att han är den nya grabben på Fagerhult, så vet i alla fall minnesgoda läsare vilka de andra var. Foto: Jan Henricson

Den nya grabben på Fagerhult

Premium

När moderatledaren Ulf Kristersson i höstas jagade älg på sina marker var det för första gången efter att jakten i flera år varit inställd på grund av för få älgar. Han anser att älgförvaltning sköts bäst lokalt i samarbete mellan jägare och mark­ägare, så långt från statliga myndigheter som möjligt.

När Svensk Jakt möter Ulf Kristersson på hans jaktmarker Lida Fagerhult utanför Åkers Styckebruk är han glad och avspänd. Den unga welsh springer spanieln Winstons bus gör sitt till för det goda humöret, men bara att komma ut i skogen, bort från politiken i Stockholm, har säkert positiv effekt.

Och undra på det. Markerna här är fantastiskt fina och faktiskt mer kända än man i förstone skulle kunna tro.

Det var här det både populära och kritiserade tv-programmet Grabb­ar­na på Fagerhult spelades in på 1990-talet, med Leif GW Persson, Jan Guillou och Pär Lorentzon i huvudrollerna. De tre gav tittarna en annan bild av jakten än den gängse. Och reaktionerna blev därefter.

 

Lokal förankring

Men nu är det alltså en ny grabb på Fagerhult. Här har Ulf Kristersson tillsammans med en kamrat format ett jaktlag som består av till ungefär lika delar jägare från storstan och jägare från trakten. Den lokala förankringen är viktig, anser Ulf Kristersson, som också ville ha med goda vänner och rutinerade jägare med bostadsadress Stockholm.

– Jakten och viltstammarna sköts bäst lokalt, genom samarbete mellan markägare och jägare. Det är klart att inte älgar, hjortar och vildsvin kan tillåtas att bli alltför många. Det måste finnas balans mellan antalet djur och fodertillgången. Skadorna i skog, på jord och i trafiken måste beaktas. Men att Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen skulle kunna avgöra hur de målen ska nås tror jag inte på. Beslutsnivån ska inte vara högre upp än länsstyrelsen, säger Ulf Kristersson.

 

”Jakten och viltstammarna sköts bäst lokalt, genom samarbete mellan markägare och jägare.”

 

Ett fast grepp

Ulf Kristersson har inte fått jakten i arv. Naturintresset har däremot varit grundmurat sedan unga år, och när han i början på 90-talet blev tillfrågad om att följa med på jakt för första gången tvekade han inte.

– Många av mina vänner jagade, man gör ju det i de här trakterna. Vi hyrde då boende på en gård där hela familjen jagade, på Selaön inte så långt härifrån, och när de föreslog att jag skulle följa med en jaktdag tackade jag ja.

Ulf Kristersson har inte ångrat det beslutet. Jakten tog honom genast i ett fast grepp och kort tid efter den första jaktdagen tog han sin jägarexamen på Jägareförbundets Öster Malma.

– Jag jagade mycket de första tio åren. Sedan fick vi tre barn på kort tid, och jakten fick stå tillbaka några år innan antalet jaktdagar ökade igen. Men efter att jag blev parti­ledare hinner jag inte jaga så mycket som jag egentligen skulle vilja, säger Ulf Kristersson.

 

Moderatledaren Ulf Kristersson är jägare och tveklöst mycket förtjust i sin unga welsh springer spaniel Winston. Foto: Jan Henricson

Vi träffas vid jaktlagets slaktbod på gården Lida, men åker kort därefter knagglig skogsbilväg uppför backar­na till jägarnas grillplats. Här har man fin utsikt över det brutna landskap­et med åkermarker nere i dalen innan de skogbeklädda sluttningarna och bergen tar vid igen.

Här jagar Ulf Kristersson och hans kamrater i huvudsak rådjur, vildsvin, dovhjort, kronhjort och älg, och moderatledaren kan med ett par korta men innehållsrika jakthistorier intyga hur svårjagat kronviltet är.
Vildsvinen håller man efter genom både drevjakt och vaktjakt, och Ulf Kristersson säger att det är ett allt annat än lätt vilt att förvalta. Därför välkomnar han Livsmedelsverkets förslag om hur intresset för vildsvinsjakt ska stimuleras.

– I allt väsentligt har de hamnat rätt. Men jag tycker att de varit snåla med hur många vildsvin en godkänd jägare ska få sälja direkt till konsument. Om jägaren är betrodd att sälja fem djur går det väl lika bra att sälja tio eller tolv, säger Ulf Kristersson.

 

Klassiskt exempel

Några problem med de större rovdjuren har inte jägarna på Fagerhult, men Ulf Kristersson har trots det inga problem med att sätta sig in i hur det är på andra håll i landet.

– Rovdjursfrågan är bara ett av många exempel på att ­beslut om jakt inte tas på rätt nivå. ­Riksdags­beslutet om ett intervall på ­170–270 vargar ska gälla. Rovdjuren ska också vara spridda på ett sätt som minimerar besvären för jägare och tamdjurs­ägare. Naturvårds­verkets beslut att höja vargnivån till 300 djur är fel.

 

”Riksdags­beslutet om ett intervall på ­170–270 vargar ska gälla.”

 

Ulf Kristersson säger att han störs av att Sverige hela tiden ska göra mer än vad som krävs för att uppfylla internationella konventioner, en Bror Duktig-mentalitet. Rovdjuren är ett sådant område, vapendirektivet ett annat.

– Det är ett klassiskt exempel på att göra mer än vad som krävs. ­Regeringen går för långt med sitt förslag på hur EU:s vapendirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning.
Kristersson ser ingen risk med att riksdagsmajoriteten som finns för en mjuk implementering ska spricka. De sju tillkännagivanden i vapen­frågor som gjordes innan riksdag­ens sommar­uppehåll talar för att majorite­ten består.

– Som läget är måste regeringens proposition vara sådan att den går igenom i riksdagen. Annars säger vi nej, med alternativet att den ­arbet­as om i justitieutskottet.

 

Ser inga risker

Just diskussionerna kring gängkriminaliteten och förslagen om att sänka kraven för när hemliga tvångs­åtgärder får användas har vållat oro bland jägare, som fått vänja sig vid att telefonavlyssning har satts in även vid vaga misstankar om brott. Och det är inte länge sedan industri­ledaren Karl Hedin genom en anmälan fick Riksåklagaren att slå fast att det är det enskilda brottets straff­värde som avgör om telefon­avlyssning ska tillåtas.

 

Inte riktat mot jägare

Men Ulf Kristersson ser inga risker med att fler oskyldiga jägare ska komma att avlyssnas om kraven sänks.

– Det får inte bli rent allmänt enklare att sätta in hemliga tvångsåtgärder. Det är den grova gängbrottsligheten vi vill komma åt, och det finns det ett stort stöd för. Ja, vi diskuterar att straffvärdet ska vara ett års fängelse, men det innebär inte att det ges ett allmänt carte blanche till ­avlyssning. Syftet är att bekämpa grovt gängkriminella miljöer och i det sammanhanget är inte jägarna något problem. Det är till exempel inte deras vapen som används vid den typen av brottslighet som ­samhället måste komma tillrätta med.

 

”Syftet är att bekämpa grovt gängkriminella miljöer och i det sammanhanget är inte jägarna något problem.”

 

En annan typ av brottslighet, som jaktlaget på Fagerhult så här långt varit förskonat från, är sabotagen mot jakt och hoten mot jägare och djurägare. Nedrivna jakttorn är illa nog, ännu värre är det med sabotagen där jakttorn sågas av till hälften för att det ska brista när jägaren kommit upp i tornet.

– Jag har inget emot att det finns människor som värnar djurens rättigheter. Tvärtom är det i flera avseenden bra att den diskussion­en förs. Men när det börjar likna terrorism måste det stoppas. Polisen måste förstås göra sitt för att komma tillrätta med brottsligheten, men det som nästan oroar mig mer är att det finns en allmän acceptans för den här typen av brott med utgångspunkt i att den som säger sig värna djur alltid har rätt, säger Ulf Kristersson.

 

Staten måste engagera sig

Han tror att det är mycket viktigt att sprida kunskap om djur, natur och jakt i samhället. I takt med ökad urbanisering minskar kunskapen om vad jakt är och vad jakten betyder.

– Vi har också många invandrare som inte har en aning om vår natur eller våra jakttraditioner, vilket är ett intressant exempel på att vi varit dåliga på integration. Vi kan bli mycket bättre på att introducera människor till vår natur. Där har organisationer som Jägareförbundet en stor uppgift, men jag tror också att staten måste engagera sig, säger Ulf Kristersson.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram