Efter årets inventering av rödspov på Öland borde ingen längre kunna säga att predatorjakten inte har betydelse för utvecklingen. Sedan jägarna i Mörbylånga jaktvårdskrets inledde sitt projekt för tio år sedan har antalet häckande par mer än fördubblats.

Från Tyskland kommer ett tips om hur man kan undvika att rådjurskid dödas i slåttern.

Bryn och kantzoner är mycket värdefulla miljöer för insekter, fåglar och inte minst vilt. Genom att hos Skogsstyrelsen ansöka om statligt stöd kan en markägare få ersättning med 70 procent av kostnaden för anläggandet av ett skogsbryn.

Jägaren Johan Ringborg tipsar om hur de arbetar för att kunna hålla en stark stam av klövvilt och samtidigt fin, oskadad skog.

Även lappugglan drar nytta av jägarnas stödutfodring av rådjur. Det berättar unge jägaren Anders Nilsson.

Jägaren Per-Erik Hansson tipsar om fodertunnor för spannmål, som uppskattas av både fasaner och vildsvin.

Vintern håller ett järngrepp över stora delar av landet och klövviltet kan behöva jägarnas hjälp för att överleva.

Torpets jaktlag i Båstad har som tradition att invitera gäster och grannar till en vildsvinsjakt över ett större område under Trettonhelgen. Visserligen sköts det fyra vildsvin, men den största tilldragelsen var att räv nummer 800 fälldes sedan man började räkna för tio år sedan!

Rapphönsen gynnas när jägarna skjuter predatorer och bedriver viltvård. Som en bonus gynnas även fälthare och andra arter som minskat i det moderna jordbrukslandskapet. Det här visar forskning.

För att gynna vadarfåglarna fälldes eller fångades 122 grävlingar, 240 rävar, 33 mårdar och 10 minkar. Detta inom ramen för ett lyckat, lokalt naturvårdsprojekt på Öland förra säsongen.

Predatorkontroll är en given beståndsdel i en seriös viltvårdssatsning och hård jakt kan i många fall ge betydligt starkare viltstammar.
Men vad kan du om predatorernas påverkan på bytesdjuren?

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Vid torpet Långviken har jägaren Sören Svanström och hans kamrater gjort en insats för viltet som är utöver det vanliga. Dessutom har man gynnat kulturmiljöer som utan jägarnas arbete snart skulle vara ett minne blott.