Efter minst tre attacker på får vid en camping i Värmland ansöker jakträttsinnehavaren i området om skyddsjakt på en varg.
– Vi tror att det är samma individ som har angripit fåren i hagen, säger den sökande.

Svenska Jägareförbundet vill att det ska bli enklare för de som lever med vargen att påverka hur vargarna förvaltas. En så liten vargstam som möjligt gör det enklare att klara av utmaningarna. Det är krävande att leva med varg. Därför har nu förbundsordförande Torbjörn Larsson träffat lokalmedia runt om i Mellansverige, för att nå ut med budskapet.

En fårägare i Sunne kommun har vid tre tillfällen under det senaste året drabbats av rovdjursangrepp. Enligt länsstyrelsens besiktning är det konstaterat att det är varg som dödat fåren.

Länsstyrelsen i Värmlands län har på eget initiativ beslutat om skyddsjakt efter en varg i Årjängs kommun. Syftet med jakten är att förebygga problemen med angrepp på får i området.

Eftersöket på den varg som blev påkörd på en mindre grusväg i norra Värmland under lördagen har avslutats. Vargen har friskförklarats.

En varg blev påkörd på en mindre grusväg i norra Värmland på lördagseftermiddagen. Eftersök pågår.

Allt fler lyssnar på Svenska Jägareförbundet i vargfrågan därför att våra argument är relevanta, rimliga och rättvisa. Naturligtvis ska förbundet inte ge bort initiativet till WWF som driver en idé om att vargen är akut hotad i Sverige, skriver ordförandena för fem länsförbund.

Länsstyrelsen har beslutat om licensjakt efter björn i Värmlands län. Jakten omfattar högst tre björnar, varav högst en hona.

Det finns få dokumenterade fall där varg sparkats ihjäl av älg. Men de två som hittats under projekt Grensevilt är inte på något sätt unika. I januari 2001 upptäckte ett jaktlag i östra Värmland en död varg som visade sig ha gjort sitt korta livs största misstag.

Marie Aronsson var ute och joggade i skogen när hon kom i ofrivillig närkontakt med ett rådjurskid. Först trodde hon att kidet hade drunknat eftersom det låg med huvudet i en vattenpöl. Men så var inte fallet och då halade hon upp sin telefon och filmade en sekvens från mötet. Du kan se filmen här.

Vargtiken i Bograngenreviret hittades död den 6 januari 2020 och obducerades två dagar senare. Tiken är den andra sändarförsedda vargen i projektet Grensevilt som har dödats av älg.
– En ren slump. Två döda vargar är dessutom ett för litet antal för att dra några vetenskapliga och statistiska slutsatser, säger Håkan Sand, fältansvarig forskare vid Grimsö forskningsstation.

I början av januari i år hittades en av projektet Grensevilts märkta vargar död på norsk sida av gränsen. Nu har obduktionsrapporten blivit offentlig, och den visar att vargtiken blev ihjälsparkad av en älg. Det är den andra av ett mindre antal märkta vargar i projektet som har hittats dödade av älg.

Betesskadorna minskar i Svealand och Gävleborg. Det visar Skogsstyrelsens redovisning av den senaste betesinventeringen i området, där myndigheten också pekar på att andelen tallföryngringar fortsatt behöver öka för att nå uppsatta mål.

Paret anmälde sin granne för illegal jakt på varg. Polisen utredde anklagelserna men konstaterade att de var utan grund. Nu är istället paret som gjorde anmälan misstänkta för falsk tillvitelse.

Jägareförbundet Värmland höll under lördagen sin digitala årsstämma. Även om debatten och diskussionerna uteblev under stämman ansågs den digitala lösningen fungera väl.

Årets upplaga av Sunne jaktmässa som skulle arrangerats i månadsskiftet juli-augusti ställs in. Osäkerhet kring det rådande coronaläget anges som skäl till beslutet.

På grund av Corona-krisen blev det inget firande, men en av landets äldsta och mest bemärkta jaktvårdsorganisationer har likväl fyllt 100 år. Hellefors jaktskytteklubb i hjärtat av Bergslagen har satt stora avtryck i vår jakthistoria.

Vargstammen i Norge ökar marginellt i den senaste inventeringen. Totalt hittades elva vargföryngringar under vintern, där fem kullar delades med Sverige i så kallade gränsrevir.

Milda och snöfattiga vintrar gör det svårt att inventera järv och andra rovdjur. Kamerafällor kan vara ett alternativ. I Värmland prövas en metod där viltkameror och enkla krokodilklämmor används för att plocka päls från järv som besöker åtelplatser.