Publicerad 19 maj 2020 - 13:40

Järven är på väg in i fällan. Inom några sekunder kommer krokodilklämmorna att lösa ut och rycka hårstrån ur pälsen. Foto: Länsstyrelsen Värmland

Nya metoder för inventering av järv

Premium

Milda och snöfattiga vintrar gör det svårt att inventera järv och andra rovdjur. Kamerafällor kan vara ett alternativ. I Värmland prövas en metod där viltkameror och enkla krokodilklämmor används för att plocka päls från järv som besöker åtelplatser.

Länsstyrelsen i Värmland har fått pengar för inventering av järv. Där ingår också att ta fram och testa nya metoder för inventering, där dna spelar en viktig och ofta helt avgörande roll. Men dna-prov från urin, avföring och sekret har sina begränsningar i ett förändrat klimat.

Då gäller det att testa andra metoder.

Bland annat används kamerafällor där järvar fotograferas när de besöker en åtel. Det kan ge information om lakterande honor som visar upp sina spendragna juver för en åtelkamera.

Nu har även en metod för att plocka hår från järvar testats i Värmland.

I trakterna av Butorp norr om Deje har två järvar återkommande besökt en kameraåtel under vintern och våren.

 

Givande samarbete

Per Larsson är länsstyrelsens naturbevakare i norra Värmland. Där har han de senaste åren haft ett särskilt ansvar för inventering och bevakning av en ökad population av järv. Från att för några år sedan handla om ett mindre antal individer i den norra delen av länet finns det nu järv i stora delar av Värmland.

– Men vi vet inte hur många. De rör sig över stora områden och det är svårt för att inte säga omöjligt att spåra järv under snöfattiga vintrar, säger Per Larsson.

Han har under flera år haft kontakt med den kanadensiska järvforskaren Audrey Magoun. Hon har även besökt Värmland och tillsammans med Per Larsson tittat på järvlyor i norra Värmland.

Audrey Magoun har testat olika metoder för att samla in dna från järv, och ett sätt är att plocka hår från järvar med hjälp av krokodilklämmor.

 

Per Larsson, naturbevakare vid länsstyrelsen i Värmland, monterar en dnafälla med krokodilklämmor på en åtelplats norr om Deje. Foto: Boo Westlund

Enkel metod

En åtel lockar järvarna till en konstruktion där små klämmor nyper sig fast i pälsen och sliter några hår ur järvens päls. Tillsammans med en eller flera åtelkameror ger det en position, tidpunkt och med analys av dna från hårproverna också en spårbar individ.

– Vi vet inte om det funkar, men vi ska testa vid en åtelstation där det är järvar på besök, säger Per Larsson när han berättar om den nya metoden.

Några dagar senare träffas vi tillsammans med hans kolleger Margareta och Anders Åkerman i trakterna av Butorp norr om Deje i Värmland.

Där har länsstyrelsen byggt en kamerafälla som nu ska kompletteras med krokodilklämmor. En enkel metod där några brädor, fisketafsar och vanliga klämmor förhoppningsvis ska visa sig fungera och ge ny data till den pågående järvinventeringen.

 

Kadaver lockar

Per Larsson visar hur fällan med klämmor ska laddas, och hur brädorna ska skruvas fast under åtelmaterialet. En del av ett trafikdödat rådjur har redan fångat järvarnas intresse och förhoppningsvis ska den nya utrustningen inte skrämma järvarna allt för mycket.

– Det vet vi inte än, men min erfarenhet är ändå att har man lockat in en järv på en åtel så kommer den tillbaka. De är inte så lättskrämda, säger Per Larsson.

 

Ett förändrat klimat och rovdjur i snöfattiga delar av landet kräver nya inventeringsmetoder. Kamerafällor kan vara effektiva. Foto: Boo Westlund

Kartlägger rovdjuren

På åteln har två olika järvar varit på besök. Den ena är betydligt större, men om det är en hona med en unge är oklart. Det kan handla om ett syskonpar, men det kan också vara en hona och en hane som valt samma hemområde och besöker åteln vid olika tidpunkter.

Det, och mycket annat, kan dna-prov från hår ge svar på.

– Jag har samlat spillning i norra Värmland under vintern och våren, men den här vintern har varit svår. Proverna har förstörts av att det tinat och frusit om vart annat. Det här sättet att inventera kan vara en bättre metod, men det vet vi inte än, säger Per Larsson.

När vi lämnar åteln har länsstyrelsens fältpersonal förhoppningar om att fällan ska fungera.

 

Svar direkt

Vid femtiden nästa morgon plingar det till i länsstyrelsens mobiler. En bild, faktiskt flera bilder, av en järv som besöker fällan landar i telefonerna.

Metoden verkar ha fungerat över all förväntan, och krokodilklämmorna var inte tillräckligt skrämmande för att hålla järven borta från åtelmaterialet.

När fällan vittjas senare under dagen sitter det också några järvhår i en av klämmorna. Ett första steg för att visa att metoden fungerar.

– Det var lyckat, men jag skulle vilja ha mer hår. Vi kanske får flytta på klämmorna lite och kanske sätta upp fler klämmor som den ska passera, säger Per Larsson.

När metoden har utvecklas så ser han det som ett bra hjälpmedel i jobbet med att inventera järv, och kanske också andra rovdjur.

– Det kan vara ett komplement, särskilt under snöfattiga vintrar, säger Per Larsson.

 

Nya besök

Några dagar senare kommer en ny bild från länsstyrelsens åtelstation. Den här gången är det rejält med hår i klämman.

– Vi kommer att fortsätta. Fällan får vara kvar så kanske vi också får prover från den andra järven, säger Margareta Åkerman, länsstyrelsen Värmland.

 

En klämma med hår från järv. Blodet på klämman kommer från åtelmaterialet. Foto: länsstyrelsen Värmland

Ökar i skogslänen

För länsstyrelsen och Per Larsson ger det första försöket en förhoppning om att ännu ett verktyg kan användas för att inventera järv i skogslänen.

Järvstammen sprider sig söderut och i Naturvårdsverkets senaste beslut om miniminivåer för järv i Sverige får också skogslänen ta ett större ansvar. Naturvårdsverket konstaterar i beslutet att järvstammen ökat i mellersta förvaltningsområdet vilket innebär att Dalarna, Gävleborg och Värmland får en miniminivå på 7 föryngringar av landets totala miniminivå på 96 föryngringar.

Järven sprider sig – skogslänen får ta större ansvar i nytt beslut

– Det kan nog finnas tre-fyra föryngringar i Värmland, och de trivs här. Men jag är ändå förvånad över att järvstammen inte ökar snabbare. Vi har haft år med konstaterade föryngringar där valparna inte överlever, säger Per Larsson.

 

Hungrig järv på besök. Efter några besök tar järven med sig hela stycket  för att få äta i lugn och ro. Foto: länsstyrelsen Värmland

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram