I dag klockan 14.00 meddelas dom i det så kallade Girjasmålet.
Oavsett utgång så kommer domen med stor sannolikhet överklagas av staten eller samebyn till Högsta domstolen.

Spår av en misstänkt illegal jakt på järv har upptäckts norr om Porjus i Norrbottens län. Händelsen är polisanmäld av länsstyrelsen.

Aldrig förr har det skjutits så mycket älg i Norrbotten som 2017. För fjärde året i följd slår älgjakten i landets nordligaste län nytt avskjutningsrekord.

Det kan bli möjligt att utnyttja paragraf 28 i jaktförordningen för att skydda ren mot rovdjur i nationalparker. Naturvårdsverket föreslår ändringen för att göra det lättare att bilda nya nationalparker.

Jägaren Daniel Cedering vill avdramatisera vinterjakten på älg i Överkalix.
– Vi måste pröva nya grepp för att få ner betesskadorna, säger han.

I Överkalix avslutades älgjakten den 26 november. Men i dag fredag öppnas ett så kallat jakttidsfönster i nordvästra delen av kommunen.
Detta för att kunna skjuta de vandringsälgar som kommer ner i älvdalarna och orsakar betesskador. Men frågan är känslig och bland jägarna i området går åsikterna isär om jakten.

Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och hela det mellersta förvaltningsområdet får efter årsskiftet rätt att fatta beslut om skyddsjakt på järv. Men den rätten dras in för Jämtlands län, efter att länsstyrelsen under hösten tog beslut om skyddsjakt på tretton järvar som härjar i renbetesmarker.

Domarna i jakthärvan blev ett hårt bakslag för åklagare Åse Schoultz.
Hon ska nu formulera om gärningsbeskrivningarna inför förhandlingarna i hovrätten.
I åtalet påstod hon endast att huvudmannen, 46-åringen, uppsåtligen dödat fredat vilt.
– Men med jakt avses även söka, spåra och förfölja, säger hon.

Hovrätten kommer med en dom i det så kallade Girjasmålet redan den 23 januari.
Tingsrätten i Gällivare behövde över ett halvår på sig för att komma fram till ett domslut.

Den så kallade ryssvargen i Arvidsjaur dödade får natten mot söndagen. Jaktlag i området som sökt skyddsjakt har fått avslag eftersom vargen anses vara genetiskt viktig.

Den varghanne med finskt-ryskt ursprung som befunnit sig öster om Arvidsjaur sedan början av november har dödat ett tjugotal renar. Samebyarna i området har dock inte fått något tillstånd för skyddsjakt på vargen. Istället försöker både samebyn och länsstyrelsen störa vargen som nu verkar vara på väg söderut.

Jägareförbundet tar alltid ställning till hur vi anser att jakt och viltförvaltning ska ske i Sverige, så även vad gäller jakten på statens marker i fjällen och det aktuella målet kring Girjas sameby. Vi sätter jakten, jägarna och viltet i främsta rummet och agerar öppet och ansvarfullt för att åstadkomma långsiktiga lösningar.

Rättegången i den stora jakthärvan som nyligen avslutades i Luleå tingsrätten kommer att fortsätta i hovrätten. Skytten har överklagat sin dom, och kammaråklagare Åse Schoultz förbereder en överklagan.

En ensam varg har under tid spårats öster om Arvidsjaur i Norrbotten. DNA-analys av spillning visar att det är invandrad hane med finsk-ryskt ursprung som inte är känd sedan tidigare.

I oktober beslutade länsstyrelsen i Norrbotten om skyddsjakt på järv. Beslutet överklagades av Svenska Rovdjursföreningen till Förvaltningsrätten, som lagt Länsstyrelsens beslut på is, för att därefter avgöra ärendet i sak.

Fälls och frikänns. Luleå tingsrätt friar de åtalade på en rad punkter.
Den 46-åriga man som setts som en huvudperson i jakthärvan döms inte för att ha dödat lodjur och björn som åklagaren påstått.
– Det här är en halv seger, säger Lisa Länta, advokat, som företräder 63-åringen som döms till samhällstjänst för jakthäleri.

På fredagen kom domen i den uppmärksammade jakthärvan.
Bilder i telefoner på döda djur räcker inte som bevisning.
Dock döms ändå tre av de inblandade i jakthärvan till fängelse.
63-åringen som haft kopplingar till länsstyrelsen och forskningsprojekt döms för jakthäleri till samhällstjänst.

Girjasmålet har skapat stor oro i jägarleden i fjällkommunerna.
– Oron handlar om eventuella inskränkningar i jakten, fisket och skoterlivet för lokalbefolkningen, säger Birgitta Isaksson, styrelseledamot i Jägareförbundet Norrbotten och bosatt i Kiruna.

Vem äger rätten till marken i fjällen och därmed fjälljakten? Samebyarna eller staten? Det är den stötestenen som nu reds ut i Hovrätten. En kommande dom till samebyns fördel kan få konsekvenser för jägarna. En del befarar höjda jaktkortspriser.