Licensjakten på lodjur inleds 1 mars. De jaktkritiska organisationerna mobiliserar hårt mot jakten, i kampanjer med känsloladdade argument. Vi listar svaren på sju av de vanligaste påståendena mot lodjursjakt.

Lodjuret har bestämda vandringsleder inom hemområdet som det regelbundet ­återvänder till. Har man tidigare spårat lodjur i markerna kan man nästan förutse var djuren kommer att gå. Tät skog i höjdlägen och branta partier över åsryggar är intressanta vid spårning. Att spåra lodjur är därför ofta besvärligare än vargspårning.

Lodjuret är numera spritt över stora delar av landet. Nordens stora hemlighetsfulla kattdjur är trots skyggheten välkänt för sitt utseende.

Lodjuret är en art som sprider sig i Sverige. I södra och mellersta Sverige lever lodjuret i hög utsträckning på rådjur, medan ren, skogshöns och mindre däggdjur kan utgöra stapelföda i andra delar av landet.

Den hanvarg som Walfrid Enocksson fällde 15 januari 1937 i Luoktjemtjuolta, strax väster om Remdalen i Vilhelmina, brukar betraktas som landets största. Den vägde över 70 kilo och hade en boghöjd på 78 centimeter.

I ett antal artiklar berättar viltkännaren och illustratören Rolf Svensson om björnens år.

Att i fält bestämma hur gammal en råbock är kräver vana och stor iakttagelseförmåga. Bockens karaktär kan ge en viss ledning när den ska klassas som ung, medelålders eller gammal.

I södra Sverige finns en hare som blir blå eller blågrå på vintern. Den går under ­flera namn: mohare, blåhare och svenskhare. Det latinska namnet, Lepus timidus ­sylvaticus, avslöjar att det är en skogens hare (efter latinets silva som betyder skog). Det är en underart av skogshare. Men hur ser framtiden ut för moharen?

Vi lär oss ständigt mer om vildsvinet, som fortfarande är ett ­relativt nytt vilt i Sverige. Men det finns också en del uppfattningar vars sanningshalt kan ifrågasättas. Här listar vi nio myter om vildsvin.

Under Svensk Jakts reportageserie Jaktresan i Sverige som publicerades 2017 besökte vår reporter Jan Henricson Bjurälven i norra Jämtland, för att dokumentera och samtidigt jaga på den plats där bävern återinplanterades för i dag 100 år sedan. Har kan du läsa hans reportage om den minst sagt märkliga utsättningen som i dag ger många spännande jaktupplevelser.

Ända sedan förra sekelskiftet har vilda djur förmänskligats, fått namn, röster och känslor i naturfilmer och sedermera i naturprogram på tv. Av slentrian, tycker professorn och medieforskaren Hillevi Ganetz. Ingen har tagit reda på vad tittarna vill ha.

Fablernas värld var en animerad tv-serie för barn som gjordes i hela 1 640 avsnitt. Den producerades i Nederländerna mellan åren 1968 och 1989. Där utsågs den populära serien år 2005 till tidernas bästa barnprogram på tv.

Många människor är rädda för björnar och de är inte ­speciellt förtjusta i oss människor heller. Men forskning visar att björnhonor med ungar verkar söka sig nära människor i syfte att skydda sina avkommor mot ­hanbjörnar.

Forskning visar att cirka 35 procent av björnungarna dödas av hanbjörnar, så kallad infanticid. Det innebär att däggdjurshanar dödar ungar av sin egen art som de inte är fäder till. Det är ett beteende som även finns hos järv.

Älgen är en viktig symbol för Sverige och de flesta vet att det finns stora älgar i Kanada. Men det finns ytterligare sex underarter av vår nationalsymbol på jorden. Älgforskaren Jonas Malmsten guidar dig in i älgarnas värld.

Värmlands vita älgar har nog alla hört talas om. Men Smålands svarta harar? Jodå, de finns, eller fanns, närmare bestämt i de södra delarna av Kalmar län.

Stora samhällsresurser satsas på att bekämpa främmande arter som mink och mårdhund på grund av den skada de orsakar fågellivet. Långt större påverkan på fågel­faunan har emellertid en annan främmande art, nämligen vår all­deles vanliga tamkatt.

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

En mårdhundhona föder normalt sex till tio valpar, men ibland mer. I Finland har en kull med 16 valpar dokumenterats och i Danmark en med tolv.