Polisutredningen mot Karl Hedin och övriga misstänkta i Västmanlandfallet skulle aldrig ha inletts. Det omfattande tillslaget skulle aldrig ha skett. Häktningen av de misstänkta var ett rättsövergrepp. Förundersökningen skulle aldrig pågått under flera år. Miljöåklagare Lars Magnusson har nu chansen att göra det enda rätta – att låta bli att väcka åtal.

Än en gång säger Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum nej till att granska de felaktigheter i polisens arbete som var orsaken till att företagaren Karl Hedin och fyra andra män greps och häktades i Västmanlandfallet i oktober 2018.
Ärendet går därför vidare till Riksåklagaren för beslut.

Karl Hedin kan inte förstå varför det finns ett sådant motstånd att utreda varför telefonsamtalen som han hade med en anställd och sin syster inte återgavs korrekt i samband med häktningsförhandlingar i tingsrätten. Därför begär han nu att Riksåklagaren överprövar tidigare beslut om nedläggning av anmälan om tjänstefel.

Dennis Töllborg är professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har tidigare utrett hur polisens internutredningar går till och hävdar att ”alla inom rättsväsendet känner till vilken usel kvalité det är på internutredningarna och det har pågått i decennier.”

När chefsåklagare Martin Tidén skulle utreda om NOA-polisen begått några brott i samband med Västmanlandfallet valde han att inte förhöra den ansvariga chefen. I stället förhörde han enbart en underordnad utredare.

Tingsrätten vill veta när åtal ska väckas mot industriledaren Karl Hedin och andra misstänkta i det så kallade Västmanlandfallet. Miljöåklagare Lars Magnusson svarar att det kan ske i början av maj.

Från den 1 april får polis och åklagare kraftigt utökade möjligheter till hemlig spaning mot misstänkta. Mobiltelefoner, läsplattor och datorer men även tv-apparater, smarta kylskåp, smarta hus och till och med gosedjur kan bli möjliga för polisen att ta över för hemlig spaning.

Slarv, inkompetens, kaos och brist på logiska beslut inom polisen. Det är bilden som framkommer vid läsning av ett förhör som hållits med en av utredarna i Västmanlandfallet, som Svensk Jakt har tagit del av.

Frågorna om vad som egentligen legat till grund för polisers och åklagares agerande i Västmanlandfallet är många. Rättsvårdande myndigheter vägrar att utreda av vem och varför rena olagligheter har begåtts. Vill vi verkligen ha det så i rättsstaten Sverige?

Svensk Jakt har ställt ett antal frågor till Mats Löfving, chef för Polisens nationella operativa avdelning (NOA), om det så kallade Västmanlandfallet. Löfving vill dock inte svara på tidningens frågor.

Överåklagare Anders Jakobsson omprövar inte sitt beslut att inte inleda förundersökning mot åklagare Lars Magnusson och den NOA-polis som förvanskade utskriften av telefonavlyssningen av Karl Hedin, i det så kallade Västmanlandfallet.

I dag har Karl Hedin, via sin advokat Sven Severin, lämnat in en begäran om överprövning av Särskilda åklagarkammarens beslut att inte inleda någon förundersökning av om bevis har förvanskats och personer inom polis och åklagarmyndighet begått tjänstefel.

Industriledaren Karl Hedin är kritisk mot att det inte inleds en förundersökning av miljöåklagares och polis agerande i det så kallade Västmanlandfallet. Enligt Hedin, som ska överklaga till Riksåklagaren, är bevisförvanskning ett allvarligt brott, och han kan inte förstå varför rättsvårdarna inte vill gå till botten med vad som hänt.

Det startas ingen utredning mot kammaråklagare Lars Magnusson för de fel som begicks i förundersökningen mot industriledaren Karl Hedin.
– Det har begåtts fel men det är inte så allvarliga fel att det kan betecknas som brottsligt, säger överåklagare Anders Jakobsson vid Särskilda åklagarkammaren som utrett fallet.

Industriledaren Karl Hedin ger inte upp sin kamp för att bli rentvådd från anklagelserna om grova jaktbrott. Efter att i detalj gått igenom vad som föregick att han häktades begär nu Hedin tillsammans med advokaten Sven Severin, att miljöåklagarens och polisens agerande utreds.

Att avlyssna åklagarna och på så sätt dokumentera vad som avhandlas när beslut om hemliga tvångsmedel tas, är ett sätt att garantera rättssäkerheten.

Mycket tyder på att riksdagen kommer att rösta igenom en lagstiftning som likställer grovt jaktbrott med terrorism och förräderi. Det framkom under en frågestund i riksdagen i förra veckan.

Är det rätt att personer som misstänks för grova jaktbrott ska få argumentera för sin sak i debattartiklar i Svensk Jakt, frågar insändarskribenten. Tidningens chefredaktör svarar att även brottsmisstänkta har rätt att föra sin talan i en offentlig debatt.

Turerna i polisutredningen mot industriledaren Karl Hedin i det så kallade Västmanlandfallet blir allt märkligare. Frågan är om det handlar om bristande kompetens hos den utredande artskyddsgruppen på Nationella operativa avdelningen, NOA – eller rör det sig om något än mer allvarligt? Hedins advokat Sven Severin säger till Svensk Jakt att han inte utesluter att polisen medvetet förvanskat bevis.