Svenska samernas riksförbund, SSR, vill nu utreda förutsättningarna för en ny stämningsansökan mot staten. Det handlar om samebyars rätt till jakt- och fiskeupplåtelser i södra delen av renbetesområdet.

Jägare i Norrbotten riktar nu skarp kritik mot regeringens direktiv till snabbutredningen av Girjasdomens följder. Lisa Pekkari, ordförande för Jägareförbundet Kiruna, är mycket besviken och tycker att regeringen bara ser till de samiska intressena och struntar i den övriga befolkningen.

Regeringen vill nu snabbutreda samernas jakträtt. Redan i november 2022 ska ett delbetänkande redovisas.

Jägareförbundet i Arjeplog genomförde sitt årsmöte på tisdagskvällen. Utomhus. Med en älglängds avstånd kunde medlemmarna välja styrelse och ta del av information, både om vad som hänt under föregående år och vad som är på gång.

Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Norrbotten satsar skattepengar på en utredning av fjälljakten. Något som nu fått riksdagspolitiker att höja på ögonbrynen. Kjell-Arne Ottosson (KD) har ställt en fråga i ärendet till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Samefonden sa i oktober nej till att ge pengar till ett projekt att utreda fjälljakten.
Fonden hänvisade till att rennäringslagen nu ska utredas.
Men frågan om finansiering ska åter upp på Samefondens bord.

Regeringen ska utreda rennäringslagen som en konsekvens av Girjasdomen. Region Norrbotten och länsstyrelsen satsar dock pengar redan nu på en utredning av lokal förvaltning av småviltjakten. Utredningen ska bland annat titta på den hårt kritiserade Tåssåsenmodellen.
På Silvermuseet i Arjeplog, som ska leda utredningen, säger chefen att man inte kan vänta på att de politiska processerna ska mala.

Ett år efter Girjasdomen är frågetecknen fortfarande lika stora för jägarkåren om vad som kommer hända med fjälljakten i framtiden.
Jägareförbundets Birgitta Isaksson hoppas på politiskt mod, kompromissvilja och att hänsyn tas till andra intressen än enbart renskötseln när rennäringslagen nu ska ses över.

Frågan är varför politikerna skapar ett de och vi genom att segregera svenska samer från andra svenskar samtidigt som nysvenskar ska integreras med svenskar. Åtnjuter inte samer alla rättigheter som alla andra svenskar?

Varför vill inte samer att alla som bor i Sverige ska få jaga och fiska i hela vårt land? På lika villkor?

Den samiska politikern Stefan Mikaelsson och renskötande intressen vill exkludera i stället för att inkludera. Men frågan om rätten till våra svenska fjäll är inte enbart en samisk angelägenhet.

Angränsande samebyar till Girjas sameby hävdar nu att Girjasdomen även berör deras samebyar.

Girjasdomen riskerar att öka polariseringen mellan renskötsel och jägare. Det befarar fyra riksdagsledamöter från miljö- och jordbruksutskottet som i dagarna besökte Kiruna. Ledamöterna var smått chockade över de djupa sprickorna mellan olika särintressen och konstaterar att det skyndsamt behövs politiska beslut.

Det blir ingen jaktkortförsäljning till rippremiären den 25 augusti inom Girjas sameby i Norrbotten. Det står nu klart efter att samebyn valt att inte sälja några jaktkort innan september månad.

Regeringen vill se över rennäringslagen, som en konsekvens av Högsta domstolens uppmärksammade dom i Girjasmålet tidigare i år, rapporterar TT.

Svenska Tornedalingars Riksförbund kräver i ett brev till regeringen att en utredning av rennäringslagen även ska inkludera tornedalingar, kväner och lantalaiset.
– Allt annat vore absurt, skriver riksförbundet.

Talma sameby går vidare till regeringen och begär att staten ska sluta upplåta jakt- och fiskerätten inom samebyns område.
Talma sameby hänvisar till Girjasmålet i Högsta domstolen.

Girjas sameby fick i början på året sina ­jakträttig­het­er fastlagda i Högsta domstolen, HD. Det fick Uno Magnusson i Flötningen i norra Dalarna också. Det var för mer än 30 år sedan, men det har han inte haft någon hjälp av.

Det område Uno Magnusson och hans syskon tvist­ar med staten om tillhörde från början Danmark och låg inom Trondheims län i Norge. Efter freden i Roskilde 1658 övergick området till Sverige. Vid den här tiden fanns inte orterna Särna och Idre. Den mark det är frågan om del­ad­es i stället upp mellan huvudgård­ar­na från den danska tiden med ”rå och rör” uppmärkta i skog och mark.