Varför vill inte samer att alla som bor i Sverige ska få jaga och fiska i hela vårt land? På lika villkor?

Den samiska politikern Stefan Mikaelsson och renskötande intressen vill exkludera i stället för att inkludera. Men frågan om rätten till våra svenska fjäll är inte enbart en samisk angelägenhet.

Angränsande samebyar till Girjas sameby hävdar nu att Girjasdomen även berör deras samebyar.

Girjasdomen riskerar att öka polariseringen mellan renskötsel och jägare. Det befarar fyra riksdagsledamöter från miljö- och jordbruksutskottet som i dagarna besökte Kiruna. Ledamöterna var smått chockade över de djupa sprickorna mellan olika särintressen och konstaterar att det skyndsamt behövs politiska beslut.

Det blir ingen jaktkortförsäljning till rippremiären den 25 augusti inom Girjas sameby i Norrbotten. Det står nu klart efter att samebyn valt att inte sälja några jaktkort innan september månad.

Regeringen vill se över rennäringslagen, som en konsekvens av Högsta domstolens uppmärksammade dom i Girjasmålet tidigare i år, rapporterar TT.

Svenska Tornedalingars Riksförbund kräver i ett brev till regeringen att en utredning av rennäringslagen även ska inkludera tornedalingar, kväner och lantalaiset.
– Allt annat vore absurt, skriver riksförbundet.

Talma sameby går vidare till regeringen och begär att staten ska sluta upplåta jakt- och fiskerätten inom samebyns område.
Talma sameby hänvisar till Girjasmålet i Högsta domstolen.

Girjas sameby fick i början på året sina ­jakträttig­het­er fastlagda i Högsta domstolen, HD. Det fick Uno Magnusson i Flötningen i norra Dalarna också. Det var för mer än 30 år sedan, men det har han inte haft någon hjälp av.

Det område Uno Magnusson och hans syskon tvist­ar med staten om tillhörde från början Danmark och låg inom Trondheims län i Norge. Efter freden i Roskilde 1658 övergick området till Sverige. Vid den här tiden fanns inte orterna Särna och Idre. Den mark det är frågan om del­ad­es i stället upp mellan huvudgård­ar­na från den danska tiden med ”rå och rör” uppmärkta i skog och mark.

Talma sameby i Kiruna krävde nyligen att länsstyrelsen i Norrbotten slutar upplåta jakten och fisket inom samebyns område. Länsstyrelsen har nu beslutat avvisa samebyns begäran.

Talma sameby vill sköta jakt- och fiskeupplåtelserna och flaggar för rättslig prövning om inte länsstyrelsen går samebyn till mötes. Länsstyrelsen kommer få svårt att gå samebyn till mötes utan klartecken från regeringen och staten, tror både Jägareförbundet och Svenska samernas riksförbund, SSR.

I kölvattnet av Girjasdomen i Högsta domstolen begär nu Talma sameby i Kiruna att länsstyrelsen i Norrbotten slutar upplåta jakten och fisket inom samebyns område.

Jägaren och fiskaren Carl Orrling från Nyköping har anmält Girjas sameby till diskrimineringsombudsmannen, DO.
Detta eftersom samebyn bara upplåter jakt och fiske till boende i Norrbotten.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) delar Justitiekanslerns, JK, uppfattning att tvisten mellan staten och Girjas sameby inte borde ha avgjorts i en rad domstolsprocesser. Nu förbereds en utredning vad gäller de samerättsliga frågorna.

Girjas sameby vill upplåta jakt- och fiskerätten på sitt område i fjällen enbart till jägare och fiskare bosatta i Norrbotten. Enligt Kommerskollegium är det problematiskt att göra så ur ett EU-rättsligt perspektiv. Samebyn är starkt kritisk till kollegiets olika utspel.

Med stöd av urminnes hävd har Girjas sameby exklusiv rätt till jakt och fiske inom sitt område. Det har Högsta domstolen lagt fast.
Rättsutslaget väntas få prejudicerande betydelse även för andra fjällsamebyar. I så fall kan det innebära slutpunkten för nuvarande upplåtelsepolicy som tillämpats sedan 1993, då den så kallade fjälljaktreformen sjösattes.

Att renskötande samer ska ha exklusiv rätt till jakt och fiske på statens marker i fjällen håller inte. Samerna var inte först i Skandinavien.

Girjas sameby har efter domen i Högsta domstolen uttalat att försäljning av jakt- och fiskekort ska ske till lokalbefolkningen.
Något som Kommerskollegium nu har synpunkter på.