Det är inte utan att man höjer på ögonbrynen när man läser nyheten om att vilt inte får kvalitetsmärkas med sigillet Svenskt Kött.

Jag läser på svenskjakt.se att man inte får märka viltkött med kvalitetsstämpeln Svenskt Kött. Det finns inga gränser för hur omständliga svenska myndigheter och organisationer kan vara.

Jag läste på svenskjakt.se artikeln om några moderata riksdagsledamöters förslag till ny vapenförordning. Mycket bra, men kommer detta någonsin att bli verklighet.

Nu ska jag bygga ett vargsäkert staket runt min fastighet på 50 hektar.

Jag har ägnat mig en timme åt att titta på både så kallade varghatar- och vargkramarsidor på Facebook. Något som slår mig medan man bläddrar bland kommentarerna är att personangrepp verkar vara vanligt förekommande.

Nya arter blir allt oftare synliga vid våra kuster. De är oftast inte helt nya, men dyker upp igen i takt med att våra vatten blir varmare. Naturvårdsverkets generaldirektör, Sture Mörth, välkomnar den nygamla biologiska mångfalden.

Björnjakten, och björnjägarna, är fortsatt ett ämne för granskning både utifrån och från jägarnas egna led, och kommer så att förbli inom överskådlig framtid. Vad som gör björnjakten kontroversiell för ickejägare behöver knappast förklaras närmare, men det finns också konflikter jägare emellan.

Förtroendet för Naturvårdsverket i vargbältet går inte att få tillbaka. Därför att det enda rimliga att verket frånsäger sig uppdraget att styra vilt och jaktfrågor och låter någon annan försöka bygga upp ett förtroende igen, skriver Karl Hedin i en debattartikel.

Intressant att Naturvårdsverket vill ta tag i utvecklingen av den svenska viltförvaltningen men om jag inte ska tolka detta utspel som ett skämt vilket knappast kan vara meningen så har jag ett viktigt konstruktivt förslag att komma med.

Det kan knappast undgått någon hur infekterad vargdebatten i Sverige är. Men varför skapar då vargen denna debatt?

När jag läste Rolf Annerbergs krönika i senaste numret av Svensk Jakt blev jag inte förvånad, men upprörd.

Förra veckan reagerade Ulf Berg – moderaternas talesperson i landsbygdsfrågor – på att JO inte accepterar polisens förklaringar på varför vapenlicenshanteringen i vissa län fungerar under all kritik. Han menar att det är dags att låta en annan myndighet ta över ansvaret för dessa frågor.

Maria Ågren säger i sin debattartikel att Naturvårdsverket vill utveckla jakten. Agerandet från verket tyder snarare på att de vill avveckla densamma.

De två representanterna för ”naturvården” har med den i Svensk Jakt presenterade skrivelsen som de också skickat till regeringen, öppet visat omgivningen på fanatism av gränslöst mått. De visar på en ovilja att anpassa sig efter demokratiskt fattade beslut och…

I en debattartikel listar Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren tio punkter på hur verket vill utveckla jakten och viltvården.

Att landets polismyndigheter inte länge är kapabla till att sköta hanteringen av vapenlicenser är nu mer än uppenbart. Justitieombudsmannen har i ett beslut riktat mycket skarp kritik mot landets polismyndigheter. Det är hög tid att en ny myndighet tar över licenshanteringen.

Med anledning av Svensk Jakts artiklar om naturvården i Gävleborg Viltförvaltningsdelegations reservation om en skrivelse till regeringen, vill naturvården här redogöra för skälet till vår reservation, som skickats dels till delegationen och också till regeringen.

Efter beslutet om en ny rovdjurspolitik har ingenting hänt, utom att Naturvårdsverket påbörjat nedmonteringen av densamma. På sedvanligt manér har verket börjat mala ner syftet med beslutet, att få en regionalt anpassad rovdjursförvaltning som skulle möjliggöra att trycket lättar i de hårdast ansatta områdena. Skyddsjakt skulle också bli lättare att genomföra.

Vem är det egentligen som styr vargpolitiken? Det försöker Mikael Jägare reda ut i en debattartikel.